Vad kan vara bättre än att röja loss i nysnö på morgonkvisten? Under morgonpromenaden nyss så fick jag springa av mig ordentligt och passade på att leka lite med matte också (inte för att hon sprang så värst mycket men hon är rätt bra på att kampa)
Söööööt! (mattes kommentar)
söndag 22 februari 2009
fredag 20 februari 2009
Trolleri trollera
Tänk att så sent som igår stretade och drog jag i kopplet när vi var ute på promenader. Men det var ju bara för att matte inte förklarat ordentligt hur det var hon ville ha det. Nu när hon gjort det går det som en dans på rosor. Tänk så smidigt att ha en tolk vid namn Johan att tillgå:D
Cool kille i morgontrafiken (med en tennisboll i munnen)
Cool kille i morgontrafiken (med en tennisboll i munnen)
torsdag 19 februari 2009
Johan har skakat liv i mattes hjärna igen
I morse när vi kom hem från jobbet fick vi finbesök! Det var Johan från fria hundar som kom hit för att hålla en privatlektion för mig och matte. Matte behövde tips och råd på hur jag ska tagga ner när vi är ute och går. Hon gillar tydligen inte att jag går längst fram hela tiden på promenaderna och är på helspänn för vad som ska komma runt hörnet. Jag som inte ens har förstått att matte tyckte att det var jobbigt att jag har ögonen med mig och scannar av omgivningen konstant efter bus:S Johan pratade om att jag måste lära mig att det är skillnad på att vara ute och jobba med matte där jag visst får vara alert och på g, och att bara vara ute på transport mellan sträcka A och B. Då ska jag bara slappna av och lunka fromt bredvid matte och inte framför henne med sträckt koppel och förväntansfulla signaler. Det här med att försöka hälsa på var och varannan hund skulle de också ta ur mig.
Ur mattes synvinkel gick lektionen väldigt bra. Hon fick lära sig att det var nolltolerans på att jag smet förbi framför henne ens en centimeter och förstärkte sitt nej med en vattenspruta när jag försökte. Har ni hört något så orättvist? Eftersom jag inte gillar vattensprutan så räckte det efter en dusch med att matte satte upp handen framför mig och sa nej och sen backade undan när jag visade med mina signaler att jag tagit åt mig av påminnelsen. Johan stoppade en massa förbipasserande hundar och frågade om vi fick träna på att gå förbi dem utan att hälsa och det fick vi. Det gick också bra. Egentligen är det ju matte som behöver lära sig och inte så mycket jag för när Johan tog kopplet kände jag att det inte ens var någon ide att försöka och gjorde jag det så var han på mig direkt med ett tydligt nej. Med matte fick jag några fler chanser på mig att ta mig fram till det roliga eftersom hon var lite mer tillåtande och velig i sitt nej. Men då fick hon lite bassning av Johan som sa till henne att hon måste vara tydligare så att det inte finns utrymme för missförstånd och se hon lyckades till slut hon också.
Efter promenaden tog Johan med sig en av sina hundar, Alva, in till vår lägenhet och då gick övningen ut på att jag inte fick hälsa på henne. Istället fick jag gå och lägga mig på vardagsrumsgolvet på vänta och bara titta och drömma om hur kul det skulle vara om jag fick springa fram och starta upp en lek. Men det var faktiskt inga svårigheter alls när matte var tydlig med vad hon ville utan jag somnade efter ett tag och så var det bra med det. Matte som tycker att jag kan vara lite stimmig inne blev irriterad på sig själv för att lösningen var så enkel. Att hon inte tänkt på det själv. Hon hade nog glömt bort att jag är över ett år nu och kan öka kravfasen betydligt på mig och så måste hon sluta se mellan fingrarna med vad hon tycker att jag gör knasigt. Konsekvens är ju trots allt viktigt för att jag ska förstå. För jag gör ju som hon säger bara hon verkligen är tydlig med vad hon vill! Ibland är lösningen lättare än vad man tror. Åter igen...det var en väldigt nyttig lektion för matte:)
Ur mattes synvinkel gick lektionen väldigt bra. Hon fick lära sig att det var nolltolerans på att jag smet förbi framför henne ens en centimeter och förstärkte sitt nej med en vattenspruta när jag försökte. Har ni hört något så orättvist? Eftersom jag inte gillar vattensprutan så räckte det efter en dusch med att matte satte upp handen framför mig och sa nej och sen backade undan när jag visade med mina signaler att jag tagit åt mig av påminnelsen. Johan stoppade en massa förbipasserande hundar och frågade om vi fick träna på att gå förbi dem utan att hälsa och det fick vi. Det gick också bra. Egentligen är det ju matte som behöver lära sig och inte så mycket jag för när Johan tog kopplet kände jag att det inte ens var någon ide att försöka och gjorde jag det så var han på mig direkt med ett tydligt nej. Med matte fick jag några fler chanser på mig att ta mig fram till det roliga eftersom hon var lite mer tillåtande och velig i sitt nej. Men då fick hon lite bassning av Johan som sa till henne att hon måste vara tydligare så att det inte finns utrymme för missförstånd och se hon lyckades till slut hon också.
Efter promenaden tog Johan med sig en av sina hundar, Alva, in till vår lägenhet och då gick övningen ut på att jag inte fick hälsa på henne. Istället fick jag gå och lägga mig på vardagsrumsgolvet på vänta och bara titta och drömma om hur kul det skulle vara om jag fick springa fram och starta upp en lek. Men det var faktiskt inga svårigheter alls när matte var tydlig med vad hon ville utan jag somnade efter ett tag och så var det bra med det. Matte som tycker att jag kan vara lite stimmig inne blev irriterad på sig själv för att lösningen var så enkel. Att hon inte tänkt på det själv. Hon hade nog glömt bort att jag är över ett år nu och kan öka kravfasen betydligt på mig och så måste hon sluta se mellan fingrarna med vad hon tycker att jag gör knasigt. Konsekvens är ju trots allt viktigt för att jag ska förstå. För jag gör ju som hon säger bara hon verkligen är tydlig med vad hon vill! Ibland är lösningen lättare än vad man tror. Åter igen...det var en väldigt nyttig lektion för matte:)
Far och flyg:P
I måndags var jag och brorsan i mina gamla hoods, Djurgården och gjorde stället osäkert. Vet inte om det blev särskilt osäkert dock för någon annan än morsan faktiskt. Det var när vi gjorde några övningar på en äng som hon fick känna på the power of Dex....oops!
Det var så att jag hade min långa lina på mig eftersom bruden i andra änden har fått för sig att hon inte kan lita på mig helt hundra (testa själva att gå i enbart koppel under flera månader och se vad det gör med ert frihetsbehov). Långt bort i andra änden av ängen kom det tre hästekipage galopperande i full kareta och morsan fick för sig att hon skulle filma mig och hästarna medan de var på ingång och sedan dundrade förbi. Jag tyckte givetvis att det var mycket spännande när jag såg dem komma mot oss och samtidigt hade matte påhejandes i ryggen, "titta Dexter" "titta hästarna" stod hon och hetsade. Jag frustade och trampade på stället och var tydligen skitsnygg för matte filmade som bara den och var mycket nöjd. När de kom upp i jämnhöjd med dem tänkte jag att "nu ska jag göra matte extra stolt" och gjorde mig redo för en löpning av inte denna värld. Sen gick allt mycket fort. Jag drog iväg i hundra blås och hann precis höra hur hon skrek åt mig att stanna (varför ska hon alltid förstöra allt det roliga?) och sen tog det tvärnit. Min lina hade snurrat sig ett varv runt hennes fot och det i kombination med att jag gjorde en klockren hundrameter- rivstart resulterade i att matte inte längre kände någon trygg mark under fötterna. Hon flög upp i luften med fötterna före, svingade iväg kameran x antal meter bort bakom sig och drog sedan i backen med dunder och brak. Snopet! Inte minst för mig som hade laddat för den där rushen ordentligt.
Hästarna då? Jo, strax efter att mattes ända tog i mark så landade även en av ryttarna "mjukt och fint" i gräset en bit bort. Vilken kalabalik haha. Matte trodde att det var vi som hade skrämt hästarna men Povels matte sa att den där ryttaren såg ut som fallfärdig frukt redan långt innan vi lekte kast med liten matte. Hmmm....i vilket fall som helst... f'låt *goofy*.
Hade det inte varit för att kameran fick sig en sån smäll att minneskortet åkte ut hade vi haft en riktigt rolig film att titta på nu. Tänk er, förväntansfull matte med uppmuntrande röst, frustande och trampandes Dex, en fin avståndsbedömning och sen PANG ut på jaktfältet och sen....luftvolt och en hel del fula ord på det. Kanske lika bra att den förblir osedd hehe.
Moi
Dragkamp
Vinst!
Mycket spring i benen
Det var så att jag hade min långa lina på mig eftersom bruden i andra änden har fått för sig att hon inte kan lita på mig helt hundra (testa själva att gå i enbart koppel under flera månader och se vad det gör med ert frihetsbehov). Långt bort i andra änden av ängen kom det tre hästekipage galopperande i full kareta och morsan fick för sig att hon skulle filma mig och hästarna medan de var på ingång och sedan dundrade förbi. Jag tyckte givetvis att det var mycket spännande när jag såg dem komma mot oss och samtidigt hade matte påhejandes i ryggen, "titta Dexter" "titta hästarna" stod hon och hetsade. Jag frustade och trampade på stället och var tydligen skitsnygg för matte filmade som bara den och var mycket nöjd. När de kom upp i jämnhöjd med dem tänkte jag att "nu ska jag göra matte extra stolt" och gjorde mig redo för en löpning av inte denna värld. Sen gick allt mycket fort. Jag drog iväg i hundra blås och hann precis höra hur hon skrek åt mig att stanna (varför ska hon alltid förstöra allt det roliga?) och sen tog det tvärnit. Min lina hade snurrat sig ett varv runt hennes fot och det i kombination med att jag gjorde en klockren hundrameter- rivstart resulterade i att matte inte längre kände någon trygg mark under fötterna. Hon flög upp i luften med fötterna före, svingade iväg kameran x antal meter bort bakom sig och drog sedan i backen med dunder och brak. Snopet! Inte minst för mig som hade laddat för den där rushen ordentligt.
Hästarna då? Jo, strax efter att mattes ända tog i mark så landade även en av ryttarna "mjukt och fint" i gräset en bit bort. Vilken kalabalik haha. Matte trodde att det var vi som hade skrämt hästarna men Povels matte sa att den där ryttaren såg ut som fallfärdig frukt redan långt innan vi lekte kast med liten matte. Hmmm....i vilket fall som helst... f'låt *goofy*.
Hade det inte varit för att kameran fick sig en sån smäll att minneskortet åkte ut hade vi haft en riktigt rolig film att titta på nu. Tänk er, förväntansfull matte med uppmuntrande röst, frustande och trampandes Dex, en fin avståndsbedömning och sen PANG ut på jaktfältet och sen....luftvolt och en hel del fula ord på det. Kanske lika bra att den förblir osedd hehe.
Moi
Dragkamp
Vinst!
Mycket spring i benen
måndag 16 februari 2009
Härliga Norge
Nu räcker det tydligen inte med att bara vara snygg på svensk mark. Nu när jag har försetts med ett sånt vackert yttre släpade matte med mig ända till Norge för att visa upp mig där. Vilken skrytmåns hon är va? Själv är jag ju liiite mer blygsam och behöver inte sån där bekräftelse för att må bra:) Men resan var inte helt förgäves ska ni veta för är det något de har där borta norrbaggarna som inte vi har där vi bor så är det snö. Och som jag ÄLSKAR snö!!!
Och så fick jag ju ha med mig Povel som resesällskap och vi har riktigt kul tillsammans vi två. Skönt att slippa åka i en bil med bara brudar i! Och det var ju störtkul att träffa Playen, Tisla och Emilio också!
Nä summa summarum....en sån här resa gör jag gärna om!
Snööö!!!
Weehooo
Jag och Povel trivdes bra på hotellrummet
sköna sängar fanns det också
Coola killar på väg hem från Norge
Vi fick sträcka på benen i Arboga
Vi lät mattarna vila och rastade varandra
Snögubbe a la moi!
snögubbe a la Povel
Och så fick jag ju ha med mig Povel som resesällskap och vi har riktigt kul tillsammans vi två. Skönt att slippa åka i en bil med bara brudar i! Och det var ju störtkul att träffa Playen, Tisla och Emilio också!
Nä summa summarum....en sån här resa gör jag gärna om!
Snööö!!!
Weehooo
Jag och Povel trivdes bra på hotellrummet
sköna sängar fanns det också
Coola killar på väg hem från Norge
Vi fick sträcka på benen i Arboga
Vi lät mattarna vila och rastade varandra
Snögubbe a la moi!
snögubbe a la Povel
Resultat från Norge!!
14/2-08
Domare, Knut Andersen
Röd, stor, mycket god typ. Välskuret huvud med smal fin skalle. Välutvecklat nosparti. Mörka ögon. Utmärkt hakmarkering. Aning stora läppar. Utmärkt hals och skuldror. En aning stel i överarmen. Välkroppad. Aning fallande kors och något stel i bakdelen. En aning kort i steget. (kommentar av matte: mer träning och massage efter operationen behövs)
2:a i JKK med HP
15/2-08
Domare, Terje Lindström
Stor välutvecklad, mycket god typ. Maskulin. Kraftfullt huvud med utmärkt skallparti. Massivt nosparti med något tunga läppar. Mycket god hakmarkering. Rätt bett. Mycket god hals och överlinje. Tillräckliga vinklar. Solid benstome. Lovande rörelsemönster. Mycker god päls och färg
2:a i JKK med HP
För att se övriga släktens lysande resultat, besök uppfödar'n
Domare, Knut Andersen
Röd, stor, mycket god typ. Välskuret huvud med smal fin skalle. Välutvecklat nosparti. Mörka ögon. Utmärkt hakmarkering. Aning stora läppar. Utmärkt hals och skuldror. En aning stel i överarmen. Välkroppad. Aning fallande kors och något stel i bakdelen. En aning kort i steget. (kommentar av matte: mer träning och massage efter operationen behövs)
2:a i JKK med HP
15/2-08
Domare, Terje Lindström
Stor välutvecklad, mycket god typ. Maskulin. Kraftfullt huvud med utmärkt skallparti. Massivt nosparti med något tunga läppar. Mycket god hakmarkering. Rätt bett. Mycket god hals och överlinje. Tillräckliga vinklar. Solid benstome. Lovande rörelsemönster. Mycker god päls och färg
2:a i JKK med HP
För att se övriga släktens lysande resultat, besök uppfödar'n
måndag 9 februari 2009
Vi fick ett mail...
Vår favorittjej alla kategorier skickade en liten hälsning från landet till oss idag. Vi saknar henne så att hjärtat slår knut på sig själv men hon har det himla mysigt tycker ni inte?
Skönt att jobbarveckan är över antar jag. Hoppas Dexter börjar vänja sig vid storstan.Leah mår bra och vill gärna berätta hur söndagen var (ganska lik övriga dagar för den delen).
10.00 Vaknade med ett ryck, vi hade försovit oss! Blessie och jag hängde med Pekka till stallet direkt.
10.30 Frukost
11.30 Ut till stallet igen. Molly kom och vi hade jättekul!
13.00 Lite ruggigt ute. In till soffan för att värma upp. Fick lite extra lunch.
14.00 Ut igen. Nicolina kom med sina hundar och då blev det verkligen kul. Sen gick vi allihop på promenad med hästarna, full fart på oss hundar! Efter det sågades det ved och jag var med och jagade vedträn när jag inte letade efter mina leksaker som mormor gömt.
16.00 In och mysa i soffan igen.
19.30 Middag (mest matrester den här gången)
20.30 Ta in hästarna. Patrullerade tillsammmans med Blessie i våra reflexselen.Stannade kvar ute och vaktade gården en stund.
21.30 In till soffan igen. God natt!
Kramar och pussar från Leah som längtar efter er!!
Puss på dig Snufsan!!! Bra att du håller ställningarna där ute. Vi kommer och hälsar på dig i veckan:)
Skönt att jobbarveckan är över antar jag. Hoppas Dexter börjar vänja sig vid storstan.Leah mår bra och vill gärna berätta hur söndagen var (ganska lik övriga dagar för den delen).
10.00 Vaknade med ett ryck, vi hade försovit oss! Blessie och jag hängde med Pekka till stallet direkt.
10.30 Frukost
11.30 Ut till stallet igen. Molly kom och vi hade jättekul!
13.00 Lite ruggigt ute. In till soffan för att värma upp. Fick lite extra lunch.
14.00 Ut igen. Nicolina kom med sina hundar och då blev det verkligen kul. Sen gick vi allihop på promenad med hästarna, full fart på oss hundar! Efter det sågades det ved och jag var med och jagade vedträn när jag inte letade efter mina leksaker som mormor gömt.
16.00 In och mysa i soffan igen.
19.30 Middag (mest matrester den här gången)
20.30 Ta in hästarna. Patrullerade tillsammmans med Blessie i våra reflexselen.Stannade kvar ute och vaktade gården en stund.
21.30 In till soffan igen. God natt!
Kramar och pussar från Leah som längtar efter er!!
Puss på dig Snufsan!!! Bra att du håller ställningarna där ute. Vi kommer och hälsar på dig i veckan:)
lördag 7 februari 2009
Filling in the blanks
Fick en fråga om varför jag måste använda en sån där viktmanchett på bakbenet när det är frambenen jag har opererat och det kan man ju tycka är en rimlig undran. Min sjukgymnast har berättat att jag har haft extra ont i ett av frambenen (duh!)och därför gått och snebelastat min vikt under en lång tid. Det har gjort att jag har mer muskler på mitt högra bakben samt är kortare i musklerna på den sidan av ryggen. Det behöver alltså rättas till och då är det en hel del massage som står på schemat samt olika träningsformer såsom dragträning med sele, väskbärande och viktbärande. Själv bekymrar jag mig inte så mycket om det utan försöker bara se till att stå med högra sidan till när jag fotograferas. My most flattering side;)
På fredag bär det av till Norge med morsan. Vi ska på utflykt tillsammans med halva tjocka släkten och ska passa på att riva av några såna där skönhetstävlingar. Vad gör man inte för sina fans som jag tycks ha lite överallt. Om de skriker efter Dexter i Norge så ska de få Dexter i Norge!:)
Norge - here I come!
På fredag bär det av till Norge med morsan. Vi ska på utflykt tillsammans med halva tjocka släkten och ska passa på att riva av några såna där skönhetstävlingar. Vad gör man inte för sina fans som jag tycks ha lite överallt. Om de skriker efter Dexter i Norge så ska de få Dexter i Norge!:)
Norge - here I come!
fredag 6 februari 2009
Och det här ska man behöva stå ut med?
Jag vet inte hur det är med er där ute i stugorna men jag tycker att det här känns lite ovärdigt på något sätt. Jag vet att det är bra för mina muskler och ett steg i rehabiliteringen (hur ska jag någonsin kunna glömma det så som det tjatas hela tiden?) men jag menar...röd jag upprepar RÖD viktmanchett på bakbenet!!! Är det passande för en tuff grabb som jag? Vad ska alla brudar tro? Att jag är ute på kärleksstråt?? Nehej ni...det kan ni glömma. Hör ni det tjejer! Jag har inte tid med sånt trams som att ränna efter brudar!
torsdag 5 februari 2009
Klart man gillar snö
Tjena tjena!!
Äntligen får jag plita ner lite tankar och vardagsbestyr här i bloggen. Inte en dag för tidigt! Jag börjar med att visa lite bilder från när morsan och jag var i Dalarna för ett tag sen. Det bästa med den resan var helt klart all snö som fanns där. Sånt skulle man ha mer av här hemma.
Det hänger något där...
Det fixar jag!
Utmaning vs Dexter: 0-1
Är man grym eller vad!
Äntligen får jag plita ner lite tankar och vardagsbestyr här i bloggen. Inte en dag för tidigt! Jag börjar med att visa lite bilder från när morsan och jag var i Dalarna för ett tag sen. Det bästa med den resan var helt klart all snö som fanns där. Sånt skulle man ha mer av här hemma.
Det hänger något där...
Det fixar jag!
Utmaning vs Dexter: 0-1
Är man grym eller vad!
Förändring
Ibland tar sig livet friheten att inte visa någon som helst hänsyn till det schema man så noga har lagt inför framtiden och man måste börja om från början igen.
Vi har drabbats av en sådan förändring vilket innebär att Leah numera (tills vidare) är gårdshund på heltid tillsammans med Blessie medan jag och Dexter anpassar oss till ett nytt liv tilsammans bara han och jag i en ny lägenhet. Det är annorlunda och lite läskigt men det som inte dödar härdar har jag fått lära mig:)
Dexter har insisterat på att få ett större utrymme i bloggen och eftersom Leah har fullt upp på gården med allt jobb och somnar ovaggad när hon kommer in på kvällen så har hon gett honom tillstånd att prova på hur det är att blogga ett tag. Men hon låter hälsa att det är under sträng övervakning.
Så häng med oss på vidare äventyr!
Vi har drabbats av en sådan förändring vilket innebär att Leah numera (tills vidare) är gårdshund på heltid tillsammans med Blessie medan jag och Dexter anpassar oss till ett nytt liv tilsammans bara han och jag i en ny lägenhet. Det är annorlunda och lite läskigt men det som inte dödar härdar har jag fått lära mig:)
Dexter har insisterat på att få ett större utrymme i bloggen och eftersom Leah har fullt upp på gården med allt jobb och somnar ovaggad när hon kommer in på kvällen så har hon gett honom tillstånd att prova på hur det är att blogga ett tag. Men hon låter hälsa att det är under sträng övervakning.
Så häng med oss på vidare äventyr!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)