måndag 30 november 2009

Flängas bör som flängas kan

En rolig promenad med många upptåg förra veckan som resulterade i en matte som var lerig från topp till tå vid hemkomst. Det är svårt att bara gå bredvid och titta på när hundarna leker. Jag vill ju också vara med och tack och lov bjuder vovvarna mer än gärna in till lek.


Sådana här promenader blir det VARJE dag nu när vi flyttar:)


Lejongapet öppet = dags att lägga på ett kol för Leah


Vi kommer matte!


Var är snarret?


Snopen hund som i just detta ögonblick inser att han felat i avståndsbedömningen.


Plurr!


Leah blickar ut över "havet"


Vacker tjej!


Var eru syrran??


Där!


Nu har jag dig på kornet


och DÄR var matte också


Det man håller kärt kissar man på...ööhh...eller?


Snygging


Vi hittade roliga rör som jag gjorde olika ljud i vilket förbryllade dogsen mycket!


Är det en KATT i röret???


Hallå!!?


Ser du något?


Kom ut din jäkel!


Man blir ju tokig för mindre


på väg hem igen


Tillbaka på gården!


Ps. Imorgon flyttar vi!!!

söndag 29 november 2009

Brorsan på besök

Joanna och Povel var hemma hos oss i torsdags. Till grabbarnas förtjusning gick vi en långpromenad som avslutades med lite fri lek i en inhängnad. Därefter fortsatte leken inomhus i soffan i vanlig ordning. Dexter hade inga problem alls med att dela med sig av sitt hem till brorsan den här gången utan det var bara glada miner från början till slut. Sin mat delade han också med sig av och båda killarna fick sig ett varsitt skrovmål. Det roligaste var ändå när jag satt på golvet med Dexter i knät och Povel kom förbi och kastade längtansfulla blickar. Men Povel är en handlingskraftig grabb så istället för att stå där och glo makade han helt enkelt undan Dexter lite försiktigt (nåja) och trängde ner sig i mitt knä han också.


Povel får tassarna tvättade från lera


Finns det hjärterum...


Bästa brorsorna


Povel leker katt


Att spana ut på gatan är alltid kul


Knähundarna

lördag 21 november 2009

Arbetet fortgår och det med besked. Nästan tre rum är färdigmålade med allt vad det innebär och staketet är i princip klart. Robban och Malin kom förbi och till Leahs stora förtjusning hade de Ruf med sig. Så glad blev hon att hon smet från gården där hon var och kom smygandes till oss över fältet. Hon måste ha fått in vittringen av Ruf i nosen för så har hon aldrig gjort förut lilla snulan. Tillsammans med Simonettisarna, Patrik och Mackan gick resterande staketbygge på ett kick och det är som sagt så gott som klart. Det saknas två grindar och så ska det dras lite mer nät på baksidan av huset där det inte är så viktigt att det är snyggt. Tack för hjälpen!!!
Det börjar kännas i kroppen att man varit på "arbetsläger" i en vecka nu. Missförstå mig inte, jag älskar det och önskar att dagarna var längre så att man hann mer. Men man är bra mör nu.
Dagen avrundas fint med bullbak, middag med älg på menyn och sen några kalla öl hemma hos Mackan tillsammans med lillebror. Livet kunde vara sämre.


Före

Efter

Före

Efter


Lillskrutt vill inte vara bakom lås och bom


Sorundas vackraste hundar


Ruf och Leah var glada att se varandra


Malin kollar att staketet håller


Grabbarna hjälps åt


Leah gillar bädden i grovköket


Dexter trivs i "boxersoffan"


Ludde provar olika trick för att få smaka från bullbaket


nu dååååå?


Bullar!


Nu tar vi lördag

onsdag 18 november 2009

Pyssel i Sorunda

Vi är i Sorunda igen och pysslar med diverse saker. Leah har haft "valpar" men har så smått börjat komma tillbaka till verkligheten och Dexter är i sitt esse. Han verkligen älskar att vara här ute! Ludde växer och är en underbar individ. Go, glad och okomplicerad. Honom har Dexter däremot inte mycket till övers för och ignorerar honom i största möjliga mån. Leah däremot är en glad och lekfull "mamma" åt honom.
Idag har jag klyvt ved, bytt lampor på bilen och rivit en utbyggnad på vedförrådet som inte bara var onödig utan också ganska gräslig. Jag och kofoten hade ett bra samarbete och utbyggnaden är nu ett minne blott. En del umgänge och promenader men hundarna har det förstås också blivit.
Nu har jag precis sagt hej då till min kompis Marcus som är en gammal granne som fortfarande bor här ute och nu alltså kommer bli granne med mig igen. Han kom förbi med en aladdinask som inflyttningspresent och vi pratade om allt roligt vi ska hitta på framöver. Känns riktigt bra att flytta tillbaka hit:)


Sötnöten Ludde


Med en lång nos


Grabbarna


Morgonbus


Och lite gos


Dexter med kär leksak


Ludde hittade en pinne


trädgårdspyssel


Vedklyvning


Med nyfikna hundar


Utbyggnaden på vedförrådet


Efter en omgång med kofoten. Nästa steg är att sätta upp "staket" längs med långsidan och ett vind/regnskydd.

måndag 16 november 2009

Äkta kärlek

Gud vad jag älskar min bängbula!









Lite allt möjligt

När man har än flängbula till hund händer det ibland att flängandet blir lite för mycket även för en pansarhund som Dexter. Förra veckan när vi byggde staket i Sorunda kom han linkande till mig med en blödnade sporrklo. Jahapp...vad har han kraschat i nu? Alternativen är många. Stenbumling, vägg, traktor? Bara fantasin sätter gränser när det gäller den här herrn.
Hur som helst fick jag stopp på blödningen men han fortsatte ändock att halta ganska rejält i ett par dagar. Till och med så att han sökte upp mig och pep och då vet man att det är allvarligt. Självklart blir man orolig att det ska vara relaterat till lederna då han är opererad där men jag hoppades och var ganska säker på att det var muskluärt då han så tydligt hade kraschat i någonting.
Det var helg och jag började ringa runt till alla kliniker där vår sjukgymnast Anna Holmgren huserar vissa dagar i veckan. Hos en fick jag besked om att den tidigaste tiden var 26 november. Tack och hej. Hos en annan var det ungefär lika lång väntetid men hos den tredje fick jag en tid redan på måndagmorgonen. Ibland har man tur! Känns bra att kunna gå till samma person i största möjliga mån som kan Dexters hela bakgrund när det kommer till leder och muskler.
Hon kunde ganska snabbt bekräfta mina misstankar om att det var en smäll på muskeln han fått och att han bara behövde ta det lite lugnt under veckan (läs inget sök eller stökiga lekar). Hon behandlade den onda muskeln med laser och när han var färdigbehandlad markerade han ingenting när hon klämde på muskeln.
Även lederna kändes hur fina som helst och hon böjde och klämde och provocerade ordentligt men han visade inga tecken på att ens märka att hon var där och stökade. SKÖNT!

Men lite smolk i bägaren ska det väl alltid finnas. Hon sa på en gång redan i väntrummet att han såg ojämn ut i musklerna och att hans rörelsemönster visade på någonting i höger bakben. Hon tog fram måttbandet vilket tydligt visade på att hans högra sida, både fram och bakben, är mindre musklad än vänster. I vissa muskler skiljde det så mycket som 4-5 cm till motsatt sida. Han visade även på ömhet i höger lårmuskel (baksidan). Vad detta beror på är i dagsläget oklart. Hon menade på att ett exempel kunde vara att vissa hundar fastnar helt enkelt i rörelsemönster som de haft efter t ex en operation då de avlastar ena sidan och helt enkelt fortsätter att gå så även efter att smärtan försvunnit. Vi bestämde att han ska få börja simma igen och lägga upp ett nytt träningsschema. Hon förslog också att jag skulle röntga ryggen på honom för att utesluta/upptäcka spondylos. Att det kanske hade ett samband. Om inte annat för sin egen skull så man kan bocka av det och gå vidare i utredningen.
Det är absolut ingen fara med honom. Jag kan träna vidare som vanligt med söket, cyklingen och allt annat vi gör. Men jag tycker att det är viktigt att komma underfund med roten till problemet inför framtiden så att man kan anpassa träningen eller ta till de åtgärder som behövs för att han inte ska få felbelastningsskador och dyl i framtiden.

Så denna vecka har varit relativt lugn. Vi har gått på långa promenader, cyklat lite, tränat lite lydnad i korta pass och hjärngympat inomhus. Riktigt mysigt har vi haft det men det kliar i träningstarmen efter ett riktigt sökpass. Särskilt efter idag då jag agerade figge på en söktävling för första gången. Lärorikt och sporrande!

Jo, så har vi ju i veckan haft ett av både mig och Dexter mycket uppskattat hembesök. Kajsa och Nellie kom förbi och vi började med att träna lite lydnad som sen övergick till lite sök-övningar. Vi befann oss nämligen på en spännande skolgård med diverse toppenbra gömställen där en hund i taget fick jobba med att vinda in och hitta utlagd figge. Jättekul var det och hundarna älskade det!
Sen gick vi in och busbrallorna åkte på på vovvarna som hade en intensiv lekstund i soffan innan Dexter tuppade av av utmattning.


Va! Är du en brud? Jag som alltid trott att du bara var en jobbig snorunge


Nä låt bli min bak nu!


Dexter gör halsgreppet på Nellie


Vem har störst käft?


Smile!

lördag 14 november 2009

Hjärngympa

Regn regn regn. Då passar väl lite hjärngympa bra!
En tom och förbrukad burk laddad med baconbitar fick agera rekvisita.


Hmm här luktar det bacon!


Hur ska jag komma åt den?


Yes jag fick bort locket!


Men hur gör jag nu?


Jag ser den ju där nere på botten


Om jag stoppar ner nosen kanske. Hepp...för trubbig


Om jag buffar ut dem då?


Full utdelning!


Sluuut

TV när det är som bäst!

fredag 13 november 2009

Sökhelg med Åsa Klint

Vi har gått en otroligt lärorik och rolig helgkurs i sök för Åsa Klint där vi lärde oss massor som vi tar med oss i framtiden. Man kan väl säga att kursen kom i precis rätt läge för oss som tränat på ett tag nu och lagt en bra grund men var redo att ta några steg framåt i träningen.
Åsa lotsade oss pedagogiskt ute på det för oss ibland djupa vattnet och lät oss i största möjliga mån själva klura och komma fram till hur vi skulle lägga upp varje enskild träning och komma runt eventuella hinder vi stötte på. Hon gav oss även uppmuntrande ord över att vi verkligen lyckats med en grundläggande bit i söket, nämligen att hundarna verkligen har ett högt figurantintresse och att de tycker att det är SUPERKUL att springa ut i rutan. De har ett bra tryck helt enkelt:) Mycket stolta och glada var vi mattar såklart över detta!

Tack för en toppenhelg alla tjejer!



Dexters med en smilfink till matte


Dexter in med rulle


Marie och Mistra


Mistra hämtade också rullen


Kajsa och Nellie


Åsa visade oss med sin Humla var skåpet ska stå


Marie var glad som alltid


En del av gänget


Susanne med sin Casy


Marie gömmer Joanna i lådan


hmm...det är något där matte!


tittut!


Mistra är redo


Hon hittade också någon i lådan


Joanna igen!


Ozzy gick också på upptäcktsfärd


och hittade Kajsa kavat


Lådan igen minsann


tadaa!


Hur gick det för Nellie då?


Jo men hon hittade också en gubbe


likaså...


hittade hon Joanna i lådan


Marie var snygg


Dexter visar att han upptäckt något


Vem där?


Marie!!


Liten promenad förbi låda med gubbe i


där var det visst nåt ja


JA!


Åsa med sin fina Humla


Mys!

torsdag 12 november 2009

Att bygga ett staket

Jag har ju som bekant bestämt mig för att vi ska flytta och även om själva flyttlasset inte går än på ett tag finns det massor att göra innan jag blir bondmora på heltid. Hela förra veckan bodde därför jag och min kompis Polito ute hos mamma och Pekka (ja just det...kanske missat att nämna att huset ligger i SORUNDA (såklart:)) och att jag framöver kommer ha mamma och Pekka som grannar åt ena hållet och min älskade lillebror åt det andra. Fint!! Vad vi kan dra för slutsats av detta är att år av tjat tydligen lönar sig...visst mamma?;)

Var var jag nu...jo, vi var ju i alla fall i Sorunda förra veckan och fixade och donade inför vad som komma skall. Nämligen vargavinter i stuga med kamin och Dexter "the hunter" boende på en tomt utan synliga gränser. Vad innebär då det här om man översätter det till rent slavarbete? Jo för slavarbete var precis vad det var. kul dock, jag gillar att ta i.
Till att börja med hjälptes Polito och min lillebror åt att såga upp en massiv hög med träd med en motorsåg till lagom stora bitar. Då kunde jag klyva upp bitarna med en fiffig vedklyv som händiga Pekka slängt ihop själv och vidare frakta alla dessa magnifika vedklabbar med en skottkärra till vedförrådet. Åh vilken härlig känsla det är att beskåda en prydligt staplad vedhög efter massa hårt arbete!

Nedan följer ytterligare händelser under veckan, i punktform.

*Vi har handlat stolpar och slanor till staketet som skulle byggas runt tomten för att hålla vildjycken från grannarnas katt.

*Fraktat dessa stolpar och slanor med hästtransport som jag försökte backa med för att komma så nära avlastningsplatsen som möjligt.

*Svurit alla svordomar jag kunnat för att transporten inte ville backa åt det håll jag ville. Till slut gett upp backandet efter att transporten och bilen bestämde sig för att helt enkelt "vika sig på mitten" och stanna där.

*Burit alla dessa stolpar (40st) och slanor (34st) den lite längre sträckan istället och placerat dem på marken i en fin hög.

*Uppfunnit helt nya svordommar när min kära mor kom och sa "varför lägger ni dem där? Lägg dem där istället" *pekar ännu längre bort*.

*Bitit ihop och gjort som mamma sa.

*Satt alla stolpar i marken vilket inneburit HÅRT arbete då flertalet stolphål innehöll välplacerade stenbumlingar och vi fick gräva runt med spade för att få bort dem samt även borra hål i berg på vissa ställen.

*Fått besök av Pekka på arbetsplatsen som skulle berömma vårt arbete trodde vi men som istället sa "men ni har ju satt alla stolpar för tätt, det här måste ni göra om om det ska funka med slanornas längd"

*Dött inombordsdöden och stirrat tomt ut i luften. Alldeles för trött och uppgiven för att ens kunna ge uttryck för min besvikelse över min inkompetens och mitt oerhörda självhat för stunden.

*Gett upp och åkt in till stan med Polito och lillebror istället där vi drack tillräckligt många öl för att glömma allt vad staket hette.

*Vaknat dagen efter med ny energi (nåja) och åkt tillbaka till de felplacerade stolphålens stad med min hjälte till lillebror och gjort om alltihop. Denna gång rätt!!!

*Fått upp hälften av slanorna så nu är halva tomten vackert inramad av ett sällan så vackert skådat staket....som Dexter invigde med att KRYPA UNDER samtidigt som vi arbetade.

*Besvarat min lillebrors kommentar "Var det inte meningen att han INTE skulle komma ut" med "ÄH...det kan man faktiskt lära honom!!"

*Dött inombordsdöden igen i smyg efter att insett att jag just kastat en sisådär 4-5 tusen i sjön.

*kommit på den fantastiska idén att man ju faktiskt kan sätta hönsnät längst ner hela vägen runt. FÖR DET ÄR JU SÅ SNYGGT!!!

*Tänkt "över min döra kropp hönsnät. Över min döda kropp"

*Återgått till att jag tamejtusan visst ska lära Dexter att man faktiskt håller sig innanför staketet. Om jag så ska ligga med ärtrör runt knuten och spionera.

*Delat ut flyers till byns alla frestelser (katter) och andra retningar (rådjur, rolig figur, spännande skepnad, vad som helst som rör sig) som kan tänkas locka Dexter i fördärvet (a.k.a en ärta i bakhuvet) att de icke ska göra sig besvär att komma förbi vårt fullt funktionella (och dyra) staket.

*Köpt en påse ärter och finfint rör med extra schvung i.

Så! Det var min vecka. Vad har ni gjort?

Ps. Vill verkligen TACKA Polito, mamma och lillebror för all oumbärlig hjälp jag har fått. De stod ute med mig i snöblandat regn och gjorde hål i marken tills vi var blöta inpå kroppen. Klöv ved i timmar tills det blev kolsvart ute och sen vidare några timmar till i skenet av ett par billycktor. Burit och kånkat och kämpat. Och den enda som tappade humöret några gånger var JAG. Den som alla var där för att hjälpa. Det är ju så man får skämmas!

TACK! Ni är guld värda!!!


Alla goda ting är tre