Jag hänger på landet och Dexter tillfrisknar i stan

Jag har varit i Sorunda den senaste tiden för att Dexter ska få återhämta sig ordentligt efter operationen och jag har helt enkelt inte tid att blogga då. Jag har anpassat mig riktigt bra som gårdshund, Blessie har lärt mig allt hon kan. Vi är ute tillsammans hela dagarna i ända och pysslar med diverse ting. Väldigt mysigt men också utmattande. Jag har också blivit varse om att den där pälsen som Blessie har, bernen sennen som hon är, är väldigt bra att ha. Jag själv med min vackra men ack så tunna päls skakar som ett asplöv ibland. Här kommer jag stanna tills på måndag, sen får jag komma hem igen för att.....

Nu har Dexter varit hos sjukgymnasten på återbesök, 2 veckor efter operationen, och det gick strålande! Sjukgymnasten var positivt överraskad och sa att det inte var ofta man såg hundar som återhämtade sig så snabbt som han hade gjort. Han reagerade inte ett dugg på kläm, böj och strech eller visade någon som helst hälta när han sprang i korridoren så hon sa att den här konvalecenstiden på 8-12 veckor snarare skulle bli 6 veckor i hans fall!!! Hur underbara nyheter är inte det?!! Han var till och med i så god kondition att han inte nödvändigt skulle behöva rehabilitering i form av simning eller treadmill men matte och husse tyckte att han skulle få ett "gymkort" i alla fall för att vara på den säkra sidan och så att han får något tröttande att göra ett par ggr i veckan. Jag menar...det kan ju knappast skada:)
Sist men inte minst sa sjukgymnasten att han redan nu får börja gå på 20-minuterspromenader och att han kan få trava istället för att bara skritta som han har varit tvungen till hittills. Bättre nyheter kunde vi inte få:)

Här är några filmer på när Dexter provar treadmillen för första gången. Usch vad jobbigt han tyckte att det var till en början. Han var helt övertygad om att han skulle bli dränkt och blickarna han gav matte och husse sköt pilar av ångest rakt in i deras hjärtan. Även där imponerade han med sin vighet. De hade fullt sjå att hålla honom kvar i vattenbaljan och blev alla tre rejält nedstänkta med vatten innan han till slut accepterade sin uppgift och började knalla.


Släpp ut mig snäääälla!!


De första stapplande stegen


Nu har han förstått vad han ska göra

Röntgenresultat!!!

Jag och brorsan Ruf var och röntgade våra höfter och knän förra veckan och idag kom domen. Båda två har GODKÄNDA RESULTAT!!!



Enchanter's Enyas Enrico (Ruf)
HD: A höger, A vänster
Knän: UA

Enchanter's Enyas Elektra (jag)
HD: A höger, B vänster
Knän: UA

Idag myser vi bara

Nu har Dexter varit hemma i lite mer än ett dygn sedan operationen. När han kom hem igår blev båda så glada över att se varandra så det utbröt stort pusskalas i hallen. Man skulle ju kunna tro att han var dödstrött efter att ha gått igenom ett tufft dygn men det ville inte han hålla med om utan det skulle lekas på momangen enligt den unge herrn. Den där momangen kan ni glömma, tyckte tvåbeningarna och separerade oss genast. Lyckligtvis hann verkligheten ikapp Dexter där och då och han sussade in som en klubbad säl. Idag har jag varit på landet med husse och tagit upp båten och Dexter och matte har hållit varandra sällskap i hemmets lugna vrå. Kvällen har sedan flutit på i stilla mak framför tv:n. Väldigt skönt att bara slappa ibland!


Morgonstund har guld i mund


Oslagbart


mysbusar


Ich bin Schnappi, das kleine krokodiiil


Mysmiddag för två


tupplur på det


skönaste läget någonsin


Soffhäng framför "stjärnor på is"


Den där Rafael är ganska tokig....zzzzzz

Povel och jag...leker väldigt bra

Igår var Povel-bus hemma hos mig på play date. Men det var inte bara lek utan Povel har också läxor som han måste göra när vi träffas, han går nämligen också på kurs hos Johan. Så vi gick en koppelpromenad så att han kunde träna på att gå fint bredvid mig utan att busa hela tiden och sen fick vi röja loss på en stor äng. Oj vad vi sprang! Emellanåt blev vi inkallade av tvåbeningarna en liten snabbis och sen blev det spring och lek igen. Povel lyckades göra en väääldigt rolig sak med sin matte men exakt vad det var kan jag tyvärr inte avslöja. Jag lovade matte Joanna att inte berätta:P

Det var för mörkt för att fota idag men de här bilderna togs i söndags när Povel och Joanna kom och hälsade på ute i Sorunda. Lika roligt hade vi då!

Sista gången på Fortsättningskurs 2

I söndags var sista gången på kursen. Våra kunskaper sattes verkligen på prov den här gången och jag klarade av alla "uppdrag" så bra så jag får hoppa på fortsättningskurs 3 redan nu på söndag:) Det är lika bra att smida medan järnet är varmt. Sen någon gång ska det väl bli sån där tävlingslydnad på allvar för vår del också men vi tycker att det är så himla kul att gå på kurs hos Johan där vi lär oss så många nyttiga saker att ha med sig i vardagslivet så vi kan inte riktigt sluta. Beroende är ett ord som dyker upp när jag tänker närmare på saken. Men det ena behöver ju heller inte utesluta det andra som man brukar säga. Dock behöver vi verkligen träningskompisar inom området här uppe så att vi har någon att bolla ideer och problemlösningar med. Vi är ju nybörjare på det här förstår ni och när vi kör fast vet vi inte riktigt hur vi ska lösa situationen. Så, om du känner dig sugen på att träna tävlingslydnad tillsammans med mig och min matte, ta oss under dina vingar och pusha oss till elit-nivå (nåja, apell går bra till att börja med:P) så hojta bara till! Jag är säker på att Ozzy, Ruf och Povel också vill vara med;)

Lite bilder från kursen ser ni nedan


Johan instruerar oss


Alla tvåbeningar går varv efter varv runt ringen medan vi sitter kvar


Sick sack mellan ekipagen


Åh! en korv mitt framför nosen


Nämen vad slarvigt av Johan att tappa korven. Till mig? inte nej...


En välförtjänt klapp


Jag och Ludde "lyssnar" på de nya instruktionerna


Alla hundar lösa på "nära"


Tvåbeningarna försvann och kvar ligger/sitter vi


Avklarad kurs och diplom


Såhär trött blev jag. Matte fick hjälpa till med bloggen

Jippi!

Vitrockarna ringde och berättade att operationen blev av och att den gick jättebra. De plockade ut en broskbit i höger bogled på honom som var 1½ cm stor! Inte undra på att han hade ont. Nu är han i alla fall fri från lösa broskbitar och förberedd för att kunna läka ihop riktigt bra. De sa att det var mycket goda prognoser att han skulle bli helt återställd!:) Dock är det en rehabiliteringstid på 8-12 veckor vilket ju är segt men överkomligt.

Förresten, gissa vem som har gått och blivit lite "kändis":P
Kolla här så får ni se

Snabbrapport

Idag åker Dexter till sjukan igen för att förhoppningsvis få den där operationen överstökad. Vi längtar alla så mycket efter att han ska få springa och busa som vanligt igen. Det är liksom lite hans "mission in life". Han är inte gjord för att ta det lugnt.


Dexter hinner ställa till med mycket på bara några få sekunder i "frihet"

Han kan väl åtminstone låtsas göra motstånd!?

Hittade en bortglömd video som spelades in för en tid sedan där jag och Dexter försöker slå knut på husse. Han har inte en suck mot oss två *hehe*

Finbesök i Sorunda

Ruf och Malin kom och hälsade på oss ute i Sorunda i lördags. Det var första gången de var där och det firade vi som sagt med att gå vilse i skogen. Vi såg en himla massa vildsvinsbök därute i skogen och mattarna klappade högt med händerna och sjöng och förde oväsen så att vi inte skulle råka överraska ett gäng grisar. Vi klarade oss helskinnade och hittade även hem till slut till mitt stora förtret. Jag hade gärna sett att Ruffen stannade med mig i Sorunda på heltid:)

När vi kom tillbaka fick Ruf komma in till Dexter en stund som hade varit hemma med mormor. Han har verkligen förstått det där med att leka lugnt med honom. Han la sig ner bredvid honom och så busade de liggandes på rygg istället så att Dexter slapp anstränga benen. Gullisar!



Jag i full kareta


Blessie hängde med


Tittut Ruf!!


Jag


Syskonen bus


Jag minns en gång när vi var lika stora


Ruf leker försiktigt med Dexter

Lika som bär

Drottningholm

Jo, vi var ju på Drottningholm förra veckan på något som kallas hundön. Det är en ö i kungens park där hundar får leka utan att bli störda av promenerande tvåbeningar. För det är ju givetvis så att det är de som hamnar i vägen för oss och inget annat:P
Först fick jag vänta i bilen medan Dexter gick på en promenad på tvåbenings-mark med Ozzy. Han tyckte att det var väldigt mysigt att knalla runt där och speciellt fåren som Ozzy stångades med var ju väldigt intressanta. Jo, han gjorde faktiskt det Ozzy den galenpannan. Han stoppade in huvudet genom fårstängslet och blev stående panna mot panna med ett av fåren som inte tyckte att Ozzy hade så mycket där att göra. Man kan ju tycka att fåret hade fullständigt rätt i sin sak men Ozzy har sina egna ideer om vad som är rätt han så han flyttade sig icke fast fåret småstångade honom i huvudet. Han har en hel isbutik i magen den där grabben.

Sen blev det spelarbyte och jag fick följa med matte istället. I samma veva kom Povel och vi gick tillsammans bort till hundön där vi blev släppta lösa och lyckan var gjord för den dagen. Povel är väldigt rolig att leka med och är bara så full av bus att man storknar. Det märks att han är bror till Dexter:)
Nedan följer ett gäng bilder från vår dag på hundön.



Tre gringos


Roliga kusiner vart man än tittar


Se upp fladdertunga, nu kör jag om dig på innerkanten!


Seriekrock!


Lustig hund med långa smala ben och ett "myggjägarhuvud"


Studsboll på ingång


Måste de här "småkusinerna" vara så förbaskat stora?


Graciöst, verkligen!


Men liten är smidig minsann


Jag tittar roat på när matte är på väg att bli överkörd av tåget


Inte så pjåkig omivning


Ozzy hittade en rolig trädgren


Ska det inte räcka med EN bråkig lillebrorsa?


Nej, jag ska givetvis åka på två stycken


Povel och Ozzy härjar


Och jämför gap


Jag fick mig en stilig beundrare på ön:P


Fläng och bus-precis som Dexter


Älskade lillesnor och Ozzy