Jag - en Shar-Pei?

Nu har olyckskorpen flugit över mig igen...
Ikväll när jag och husse kom in från kvällsrundan började det klia i hela kroppen och jag kände mig lite konstig.
Matte märkte också att det var nåt fel på mig för att hon sa att jag inte såg ut som vanligt. De tände lampan för att titta noga och då blev det fart på dem.
Tydligen var jag svullen runt ögonen och alldeles knottrig över hela kroppen. Min duktiga uppfödare Ingrid berättade över telefonen att jag antagligen blivit getingstucken och behövde kortison samt mycket vatten. Lyckligtvis hade vi kortison hemma som jag snabbt fick i mig och sen fick jag gå runt med en blöt och kall handduk över mig. Det var skönt för då kliade det inte så mycket.

Nu ser jag mycket bättre ut och förhoppningsvis är jag helt återställd imorgon när jag vaknar. Det bara måste jag göra för den delen! Imorgon åker vi nämligen till Ånnaboda där jag ska ställas ut för första gången!!! Jag ska dessuton få träffa mina syskon igen och då vore det trist om jag såg ut som en Shar-Pei istället för en boxer:)

Vi kommer hem på söndag igen och då ska jag berätta för er hur det gick. Trevlig helg!

Jätten

Jag och matte var ute och promenerade idag och busade med nycklarna i vanlig ordning. Just som det var som roligast fick jag syn på en enorm jätte bakom mattes rygg. Han var säkert dubbelt så lång som henne men det konstigaste var ändå att han var helt grön till färgen och stod alldeles blixtstilla.
Nä nu, tänkte jag. Mycket ska jag vara med om men det här?!
Jag stelnade till i hela kroppen jag också och blev stående på stället.
Eftersom matte inte ens upptäckt faran än (allt ska man behöva hålla reda på) så varnade jag henne genom att morra lite lååångt ner i magen.
Då äntligen snurrade hon runt och såg jätten hon också.

"Nämen heeej, står du här ute i skogen helt ensam. och alldeles grön har du blivit också din stackare" utbrast hon

Jag höll på att tappa hakan. Varför var hon så glad? kände dom varandra kanske? Hon fortsatte prata samtidigt som hon gick fram till jätten och klappade honom på foten.

"Vilken fiiiiin skoooo du har. Kom Leah så ska du få se vilken fin sko han har och bla bla bla...."

Jag tvekade lite men hon var ju så glad och verkade säker på att det inte var farligt så jag smög mig fram för att titta.
Jag undersökte jätten ordentligt och han stod helt stilla, rörde sig inte en millimeter ens. Han verkade vara ofarlig trots allt.
Jag blev så lättad så jag hoppade upp i ansiktet på matte och gav henne en välförtjänt boxerpuss! Vad modig hon är, min matte!

Vi gick vidare på vår promenad men passerade jätten på vägen hem igen. Den här gången var jag inte ett dugg rädd.

"Titta Leah" sa matte. "Där står din kompis....statyn"

Leah som trädgårdsmästare

Förra veckan var vi hos mattes pappa. Jag har ju berättat tidigare om den roliga dammen han har på sin tomt. Den här gången blev det om möjligt ännu roligare där.
Den skulle nämligen fyllas på med mer vatten och vem tror ni var ansvarig för vattningen? Jo men visst är det så, jag såklart:)
Jag såg till att provsmaka vattnet ordentligt och kontrollerade samtidigt att inget konstigt slank ner i dammen. Såklart man tar sin uppgift på allvar.
Jag avslutade mitt arbete med lite boxer-fnatt:)

Morgonrutiner

Oj vad längesen jag berättade om vad som händer i mitt liv. Jag skyller allt på matte som hela tiden hittar på andra saker att göra. Vi har inte hunnit med.
Jag växer iaf så att det knakar. Varje morgon när jag vaknar ser jag ju att jag vuxit lite till och då MÅSTE jag bara hoppa upp i mattes och husses säng och berätta det, så glad blir jag! Husse blir inte lika glad i och med att han har fått för sig att sängen ska vara hundfri. Då är det tur att man har matte som säger "oj då, vad hände nu Leah? Här får du ju inte vara" med kvittrande glad röst samtidigt som hon håller mig kvar i sängen så vi kan gosa. Då skäller husse lite på matte som svarar "jag får inte ner henne" och så håller hon i mig ÄNNU hårdare så att jag inte KAN hoppa ner från sängen. Husse säger att han måste skicka iväg oss båda på valpkurs och jag är nog benägen att hålla med. Ska jag behöva gå, då ska banne mig hon också gå, så är det bara!

I helgen var vi ute på landet och hälsade på mormor. Jag fick hjälpa till med att stolpa en ny hage som hästarna ska gå i och min uppgift var det som vi boxrar är bäst på, att vara en glädjespridare! Det var jag också ända fram tills mormor tyckte att jag mer var en orospridare eftersom jag ville ligga och svalka mig i skuggan av traktordäcken! Visst visst, traktorn flyttade på sig hela tiden men jag hade ju koll. Ingen anledning till oro.
Något jag däremot inte skulle vilja ligga och svalka mig i skuggan av är en av de där hästarna. Jag tycker visserligen att dom är väldigt spännande men jag håller mig gärna på lite avstånd. En av hästarna verkar gilla mig för så fort jag sätter foten innanför hagen kommer hon springandes och vill leka. Då sticker jag som en avlöning! Jag törs bara gå in om matte är där så att jag kan gömma mig bakom henne, annars får det vara.

Smart dog!

Jag har två spel hemma som går ut på att jag ska hitta godis som ligger gömt under klossar och luckor. I början fattade jag ingenting. Jag kände ju att det luktade godis under de där luckorna men hur skulle jag komma åt det?
Jag tittade med mina allra sötaste valpögon på matte och husse för att få lite assistans men de ville inte hjälpa till. Jag provade att sucka jääättehögt men det brydde de sig inte heller om. Till slut blev jag så less så jag smällde till spelet med ena tassen och DÅ låg det plötsligt en godis framför mig som jag kunde norpa! Vad nu, tänkte jag och provade lite försiktigt att peta med tassen på nästa lucka. BINGO! Jag hade knäckt koden!
Det andra spelet där man ska lyfta på klossar var en svårare nöt att knäcka men envis som jag är löste jag det också till slut.
Nu har jag lärt mig båda spelen så pass bra att det går med raketfart att få fram alla godisar. Jag är allt en SMART DOG!


Här måste jag lyfta på klossarna


Och här ska jag flytta på luckorna

Mer sommar

Leah håller koll på omgivningen


Vad vore en dag på stranden utan sand i truten...


Och mellan tårna!

Turbo-Leah

Det där badstället var en helkul plats. Runt omkring sjön fanns det sand, sand och saaand! Gissa om det var en dröm att sprätta runt där. Vi lekte med min tennisboll och jag "låtsas-ramlade" nästan varje gång jag skulle ta bollen bara för att få en chans att gnugga in extra mycket sand i pälsen, Så skönt!
Nu är det så att husse tror att han är snabbare än vad jag är. Det är bara för att jag ibland låter honom hinna till bollen först. Så att han inte ska tröttna menar jag:) I själva verket är jag, som ni säkert förstår, en aaaning kvickare. Men så har jag ju också fyra ben.


Den tar jag


Hoho...snabbast den här gången också


Ok, jag låter dig vinna nästa gång

Semester

Vi har haft några riktigt sköna sommardagar här, äntligen! Vi åkte till en jättemysig gruva som var fylld med klarblått vatten där till och med husse och matte badade. Annars är de två badkrukor de där två. Jag tyckte att det var hur skönt som helst att svalka mig i plurret. Dessutom var det så varmt så det behövdes verkligen. Jag fick ett sånt glädjefnatt när matte "kokade kaffe" så jag var tvungen att hoppa i. Jag for upp och ner i vattnet, rullade mig i sanden och så ner i vattnet igen! Det var så härligt! Jag hörde att min syster Ettan redan har simmat för första gången, hon är tuff hon. Jag kände mig inte riktigt redo för det än men det var bra nära ändå ska jag säga er. Nästa gång kanske!


Här kommer jag!!!


Splash!


Det var ganska skönt det här ändå

Nu när jag inte får träffa hundar på ett tag har jag skaffat mig andra vänner, i form av tvåbeningar. Det finns en kul kille som bor granne med mig, han är 4 år och heter Cedrik. Jag blir så glad när jag ser honom att jag bara vill hoppa upp och pussa honom i ansiktet men det får jag inte. Han är nämligen lite rädd för hundar. För att visa Cedrik att jag inte är farlig så fick han följa med mig och matte på promenad häromdagen. Väl ute fanns det så mycket annat att titta på så jag glömde bort att försöka pussa på honom hela tiden. Då blev han lite modigare och höll till slut i kopplet alldeles själv. Jag skötte mig såklart helt exemplariskt! När han ville springa, då sprang jag bredvid men så fort han stannade då slängde jag mig på bromsen också.
När vi väl kom hem igen var han så modig att han vågade ge mig godis direkt från handen. En bra början på en lång vänskap!



Sitt


Duktig!


Och så ligg

Favoritleksak

Min absoluta favorit i samlingen är en nyckelknippa. Roligast är när tvåbeningarna kastar iväg nycklarna, då springer jag så fort jag bara kan och hämtar tillbaka dem. Inte kan de ligga där och skräpa på marken, hur ska vi då komma in genom dörren??? Nej det är tur att de har mig här hemma så att det blir lite ordning och reda:)
Jag känner mig så duktig och stolt när jag får bära nycklarna hela vägen hem. Då brukar jag hålla svansen högt i skyn.


Leah tar ansvaret för nycklarna


Ropade du?


Full fart!

Ensam hemma

När jag väl hade börjat känna mig riktigt trygg här hemma började husse och matte att träna mig på att vara ensam hemma. Det ska tydligen vara bra att kunna sånt också. Det är ganska roligt att se dom där två, hur dom gör sig till och har sig. Enligt mig så är det helt i onödan. Jag tycker varken att det är läskigt eller särskilt jobbigt att vara ensam hemma men det behöver ju inte dom veta. Det har nämligen sina fördelar. Varje gång jag ska vara ensam tar dom fram en supergod tuggis som jag bara får ha vid de här speciella tillfällena och när jag har tröttnat på den, då smyger jag upp i fotöljen och sover. Jag brukar egentligen inte få ligga där men när husse och matte inte är hemma så jag passar på! När jag sen hör nycklarna i dörren, ja..då hoppar jag ner igen och låtsas som om det regnar. Funkar varje gång!