Andra dagen på Fårö

Idag var vi uppe med tuppen, närmare bestämt klockan 7. Jag hade stämt träff med Karin och Susanne klockan 8 på parkeringen för att åka ut i skogen och spåra med hundarna. Med några mackor i väskan och varm choklad i termosen (som för övrigt genererade några avundsjuka kommentarer - jag säger ju att det är godare än kaffe) kom vi iväg i tid.
Jag såg fram emot att spåra då det var länge sen sist. Vi kom av oss med spårningen i våras då vi körde fast och jag inte visste hur jag skulle komma vidare. Dexter är väldigt ivrig och kan slå ganska mycket samtidigt som allt går i en väldig fart. Jag har inte vetat hur jag ska få bukt med detta, om jag ska stanna och vänta ut honom eller om jag ska låta honom fara runt fast jag vet att han är utanför spårkärnan. Jag har haft svårt att se när han faktiskt jobbat eller om han bara ballat ur och börjat spåra efter annat. Men efter dagens spårning kan jag bara konstatera att har man bara bra människor runt omkring sig som ger RÄTT och POSITIVT stöd går allt att lösa. Jag behövde bara få några små enkla tips i spåret när det kommer till att läsa min hund och resten gick som en dans. Nu kunde jag ge honom rätt stöd och mitt självförtroende som var rätt kört i botten kom tillbaka. Dexter arbetade sig igenom sitt spår med bravur och jag förstod hans signaler mycket bättre nu när jag hade Susanne med mig som också var den som la hans spår. Tack för bra coaching!!!

Eftermiddagen tillbringade vi på lydnadsplanen där vi blev klickade av Yvonne Hollingworth i fria följet. Nyttigt och kanonbra med ett par extra ögon. Dagens lärdom är att vi behöver träna mer på positionering stillastående och öka bakdelskontrollen så att han inte svänger ut med rumpan när vi rör oss framåt. Vi gjorde även en klockren inkallning med bra fart och snygg ingång. Sen satt vi och pratade väldigt mycket så det blev en hel del passivitetsträning för alla fyra stora grabbar som var med på planen denna gång. Dexter brydde sig inte nämnvärt om sällskapet utan somnade nästan direkt när han inte var i arbete. Är det något jag är glad över att ha lyckats med i Dexters uppfostran så är det hans förmåga att koppla av när ingenting händer. Men samtidigt är han på hundra igen om jag pockar på hans uppmärksamhet och vill jobba. En bra av och på-knapp helt enkelt.

Nu var klockan 17:00 och jag insåg att vi faktiskt mer eller mindre hade varit igång med träning på ett eller annat sätt i 10 timmar. Vad passar väl bättre då än att springa ner till stranden och kasta sig i vågorna. Beväpnade med en tennisboll och provisoriska badkläder i form av shorts och linne gick vi således ner till vattnet och lekte först en bra stund i sanden med bollen. Det är så otroligt tacksamt att vara med Dexter. Han är så glad och hela hans väsen fullkomligen strålar av lycka när man leker med honom. Hur kan man inte vara världens lyckligaste människa själv då?
Vi fortsatte leken ut i vattnet och Dexter som i vanliga fall är försiktig i plurret kastade sig ut i vågorna efter bollen. Jag tänkte att jag skulle utveckla leken lite och uppmanade honom att hoppa över vågorna tillsammans med mig. Han kan ju inräkning eeeett....tvåååå....TRE!!! och så kan han "hopp" så jag la helt enkelt ihop dessa kommandon samtidigt som jag själv hoppade över vågorna för glatta livet. Och vet ni? Dexter hoppade också! Som han hoppade. Han hoppade högt och glädjefullt, fick tokryck och sprang ännu längre ut och hoppade ännu mer bredvid mig hela tiden. Sen tittade han på mig med sina vakna och glada ögon som verkade säga "fy fan vad kul vi har matte". Jag skrattade så det bubblade i magen medan vi sprang fram och tillbaka i vattenbrynet, tjoade och tjimmade och hoppade lite till över vågorna. Vilken lycka! Det här är ett minne som tyvärr inte finns med på bild men som för alltid kommer finnas sparat i mitt hjärta. Och när tillvaron känns mörk och trist kommer jag plocka fram detta ögonblick och känna värme i själen.
Min underbara älskade Dexter som skänker mig så mycket glädje!


Påsläpp


Ge mig!


Stark kille


Kramkamp


Knasunge


Standard efter genomfört arbete


Herre på täppan


Tilda visar att hon kan dansa


Dexter vill gärna vara med


Men attans vad trist det fick han inte


Naalas tur


Drickpaus


Susanne


Tilda i spåret


Tilda med slutapporten


Aslan i arbete


Karin peppar inför slutapporten


Bra jobbat!