Vi har återuppstått!

Herregud vad det ska vara svårt att hålla liv i den här bloggen då. Skyller på höstdvala. Idag var Dexter på återbesök hos den veterinär som utförde operationen på honom. Hon ville se hur han hade återhämtat sig och om han fortfarande hade ont eller dylikt. Hon bände och böjde ordentligt i bogen på honom (maxbelastade den som hon sa) och sen fick han gå och springa i korridoren. Hon ville se om han haltade eller visade någon som helst markering efter böjningen men det ska ni veta...vi har att göra med Dexter här, starke Adolf typ! Inte en enda markering varken när hon böjde benen eller när han sprang. Veterinären som iaf hade väntat sig lite stelhet jublade och sa att "bättre resultat än såhär kan man inte få efter en sån här operation" Hon sa även "ja, men han är ju en boxer". Hon friskförklarade honom helt och hållet men sa såklart att det nu var viktigt att vi fullföljde rehab-planen även om det kunde vara lockande att släppa honom lös när han var så pass frisk. Det har blivit lite ändringar i den planen förresten. Tvåbeningarna har tillsammans med sjukgymnasten kommit fram till att Dexter utöver treadmillen ska få börja simma ca 2-3 gånger i veckan för att bygga upp musklerna runt bogen ordentligt så att han inte får några sekundära muskelskador när det väl är dags för honom att springa lös. Han är tydligen asymetrisk i muskelbyggnaden som det ser ut nu. Stora starka lårmuskler och lite tanigare fram. Men det råder vi bot på. Nu är han uppe i 40-minuterspromenader och får öka med 10 minuter/vecka. Nästa vecka kan vi börja jogga/cykla med honom i korta intervaller också så nog är han på god väg att snart leva sitt normala busiga liv alltid.