Andra gången vi var på simmet var det rätt kaotiskt. Dexter kunde inte alls förstå varför vi ville dränka honom (räckte det inte med första försöket) och kämpade för allt han var värd för att undkomma döden. Mest sprattlande och plumsande med andra ord. Då fick vi ha två linor och styra honom med och jag var totalt sjöblöt och hade rivsår på armarna när vi var klara. Men den här gången, den tredje, simmade han riktigt bra. Nu räckte det med en lina som sjukgymnasten korrigerade honom med bakifrån och sen att matte och husse lockade honom att simma runt i bassängen. Han var lite låst på rampen (nyckeln till räddning) till en början och ville simma dit istället för runt i bassängen men det släppte efter hand och han slappnade av allt mer.
Eftersom batterierna på stora kameran var tutti frutti slut när det var dags för simmet fick mobilen tjänstgöra istället. Resultatet blev rätt uselt men alltid något. Nästa vecka tar vi med fulladdade batterier till stora kameran!
//Matte
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så roligt att läsa att det går bra för Dexter! Han är säkert snart helt rehabiliterad. Min Enzo är halt på ena bakbenet men de kan itne hitta något fel, tor det är musklerna. SÅ vi ska också börja simma. MEn nu har vi ju steriliserat henne så nu får hon först läka ordentligt. Det är så roligt att läsa om er, jag är här inne nästan varje dag. Hoppas vi ses någon gång, ett boxerläger kanske?
Trevlig helg
Pernilla,Enzo och Molly
Skicka en kommentar