onsdag 6 februari 2008

Full av liv

Jag tog Sojas råd i min gästbok på orden och gav igen för gammal ost idag. All den energi jag berövades igår hade lagts på kö i mitt system så när jag vaknade idag var det som om ett vilddjur inom mig bara var tvungen att komma ut. Jag började morgonen med att skrämma slag på en mycket trött matte. Hon hade jobbat hela natten och när hon hoppade av bussen vid parken råkade jag och husse befinna oss just precis där på vår morgonpromenad. Hon verkade inte se oss så husse sa "titta Leah, matte!" och efter en snabb lokalisering fick jag också syn på henne. Jag naglade fast henne med blicken och väntade fokuserat på husses startskott. När det kom for jag iväg som en kanonkula i hennes riktning, rundade hennes ben och hoppade upp som gubben i lådan mitt framför henne. Hon såg helt nollställd ut och det såg mest ut som om hon undrade vad f-n det var som hände. Efter en halv sekund orkade jag inte vänta på att hon skulle koppla att det var JAG som stod där så jag kastade mig upp och gav henne en smällpuss på munnen. Då först vaknade hon till liv och började smått förvirrat plocka ur de där konstiga propparna ur öronen som spelar musik och sen hälsade hon på mig. Jag kan inte förstå hur man frivilligt stoppar proppar i öronen så att man inte hör vad som händer runt omkring sig. Jag som precis har spolat bort mina vill iaf inte ha tillbaka dem!

På kvällen åkte vi buss till farmor och farfar och eftersom det kanske var tredje gången som jag åkte buss i mitt liv var det mycket spännande. Jag tyckte att det var extra spännande när det kom på fler tvåbeningar och satte sig lite här var. Men det var riktigt oförskämt av husse och matte att vi inte hälsade ordentligt på allihopa. Det var iaf en främmande tvåbening som kunde det där med vett och ettiket. När hon fick syn på mig rusade hon längst bak i bussen där vi satt och kastade sig på golvet i nån slags glidtackling och någonstans mellan fallet och bamsekramen hon gav mig klämde hon fram "får jag hälsa??" Bra där tänkte jag, min taktik också...gör först, fråga sen;)


Husse och jag på bussen


Jag smög på de nypåstigna


En tvåbent "gammeltik"


Sen orkade jag inte passa mer utan la mig till ro

När vi hoppade av bussen gick husse in på ett ställe som luktade jättegott. Jag och matte väntade utanför men jag kunde titta på honom genom fönstret.


Vad gör han där inne egentligen?

När han kom ut igen bar han på en kartong som doftade av det där goda. Och fast jag gick så nära så nära honom resten av vägen till farmor och farfar så fick jag inte smaka en endaste bit. De sa att tvåbeningarna skulle äta pizza och jag min egen mat. Men jag blev faktiskt inte så ledsen för det för min middag bestod av en smarrig sallad och värsta fläsklägget, mums!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har bara åkt buss en enda lite futtig gång i HELA mitt liv! Fatta va snålt! Det som va så himlans kul! Jag o lillmatte fick två platser helt för oss själva! Undrar varför?! Jag dreglade ju bara liite vid det tillfället. Ha en bra dag!

Ozzy sa...

Åh... jag har ALDRIG fått åka buss. Jag måste tjata på matte nu!! :D