Igår fick Dexter spåra för första gången sen innan vintern. Det är roligt hur de minns. Nåja...minns vissa delar åtminstone. När jag tog fram selet började han jobba med nosen direkt och kunde knappt stå still medan jag klädde på honom. När vi kommit så långt for nosen ner i backen och han gjorde till och med piruetter på väg till spåret. Så långt så bra hehe. Sen vet jag inte riktigt hur jag ska fortsätta historien. Hmm...försköna sanningen eller vara brutalt ärlig? Låt mig bara säga att jag fick mig ett gott skratt i alla fall. Det förekom galopp (mestadels), piruetter, spontana lekinviter mellan två apporter (varför ödsla tid på att hitta fler när vi redan har en som det går utmärkt att leka med?) och ja...ni hör ju själva.
Den långa vintervilan har satt sina tydliga spår men det är inget som inte går att fixa. Nya tag och nya strategier!
På söndag är det sökträning, äntligen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Niro tackar för grattiset! Han delade snällt med sig av presenterna till Dante!
Kul att ni har gått ur ert ide nu så att vi kan få ta del av era äventyr igen. Kan se Dexter framför mig när han tar sitt premiärspår, hihi!!!
Håller med Kajsa om att du tar så himla fina bilder, Jessica. Har själv investerat i en ny systemkamera, Nikon D3000, och hoppas kunna bli bättre själv.
Lycka till med söket, vi ska själva snart försöka komma igång med en liten grupp härute, längtar.
Kram till er tre från oss tre i Älmsta
Monica, Niro & Dante
Skicka en kommentar