Framgångar enligt mig- bakslag tycker tvåbeningarna

Senaste gången jag var i Sorunda tog jag med mig några ovärderliga kunskaper hem (om ni frågar tvåbeningarna tycker de att mina nyvunna kunskaper är mindre bra men det är en annan femma). Jag listade nämligen ut att ungefär allt som låg löst i huset gick att tugga på. Jag kan inte fatta att jag inte har insett tjusningen i det tidigare men bättre sent än aldrig som man säger. Det första jag gjorde när jag kom hem till stan och jag och Dexter fick en liten stund för oss själva var givetvis att visa även honom hur fantastiskt kul det kan vara att sätta tänderna i tvåbeningarnas saker och ting. Jag gick loss på en nyinköpt låda med lock gjord av tyg och hård kartong. Gissa tillfredställelsen när jag efter mycket slit kom igenom tyget och kunde slita kartongen i småbitar. Dexter tittade häpet på mig och sög in varenda lärdom. Dagen efter fick jag ligga i buren medan matte var borta i 10 minuter då tvåbeningarna hävdade att det var jag som var upprorsmakaren i dramat. Min lärling gjorde mig dock inte besviken. Han lyckades ta ner ett tomt pringlesrör (chipsen ni vet) och molekylerade det väldigt fint. Bra debut om jag får säga det. Nu har vi finslipat på våra skills och kan till och med öppna skafferiet. I veckan begick vi bedriften att plocka ut ett paket mjöl och sprida ut det över mattorna och alla andra tänkbara ytor. Där kände jag kanske att vi gick lite för långt för vi totalförstörde vår nya luddiga goa matta vi fått dagen innan att ligga på framför tv:n. Vi försökte skylla ifrån oss på våra imaginära husråttor men tvåbeningarna vägrade att tro att vi två som stod med mjöl upp över öronen var oskyldiga...konsigt va?
Men det jag är stoltast över är ändå hur jag och brorsan i morse först öppnade dörren till sopkorgen i köket och sen klarade att tömma precis hela innehållet, till och med det som låg längst ner i påsen. Och det utan att ens riva ut påsen. Matte var något förbryllad när hon klev upp ur sängen och såg "eländet" som hon kallade det. Jag tycker såhär...det är en skam att slänga en massa mat. SKAM!

Nåja, det verkar som om tvåbeningarna vill sätta stopp för vårt framgångståg och det med det omedelbaraste bums. "det här är en match du inte ska få vinna Leah" var det sista jag hörde matte säga när hon gick hemifrån idag...från andra sidan burgallret:/ I övrigt står mer aktivering på schemat (bra!) och sen har jag hört det viskas om gillrade fällor. Vi får väl se vilka som går segrande ur den här fighten.