.: Avkopplande midsommar

Midsommarhelgen spenderade vi ute i Sorunda. Vi fyra i vår lilla familj samt mattes lillebror Patrik och Blessie hade fyra underbara lata och sköna dagar tillsammans. De övriga tvåbeningarna hade åkt på semester alternativt var sjuka så det var riktigt myspys med bara vi. Jag börjar brås mer om mer på morsan Enya säger tvåbeningarna. Skarp som en knivegg och lät inget undkomma min blick när vi interagerade i flocken. Man kan nog säga att det skedde ett litet maktskifte mellan mig och Blessie under de här dagarna. Jag bestämde mig helt enkelt för att ta över rollen som ledare av oss fyrbeningar och det var ju inga som helst svårigheter. Blessie är så försiktig och snäll så hon ifrågasatte ingenting, inte ens när jag shasade bort henne från hennes egen matskål. Där satte tvåbeningarna ner foten dock. De tyckte gott och väl att jag kunde äta av min egen mat istället och tyckte att jag var döjobbig när jag gick runt och blängde surmulet på Blessie som fortsatte äta av sin tillbakavunna mat. Så vid alla utfodringarna satt jag spännt och iaktog Blessie medan jag klurade på hur jag skulle bära mig åt för att komma förbi tvåbeningarnas förbud. Det slutade nästan alltid med att Dexter, även kallad matvraket, kom och började glufsa i sig min mat när han var klar med sin. Först då vaknade jag ur transen och började själv äta. I övrigt lät jag inte Blessie springa först när vi var ute på promenad. Råkade hon av en händelse ta täten sprang jag direkt fram till henne och sa till att det inte var ok! Skälla fick hon inte heller göra. Det tyckte jag stressade flocken så när hon gjorde det for jag fram som en projektil mot henne och hytte med tassen i högsta hugg. Tvåbeningarna började kalla mig för polis-Leah. Fattar inte vad de menade med det. Har man arbetat sig upp till toppen har man faktiskt befogenhet att bestämma vad som gäller...eller? Skönt nog förstod iaf Blessie det så vi hade en relativt harmonisk helg tillsammans. Och Dexter gungar ju bara med i sin reggae-style. Har han bara mat i magen, aktivering av kropp och huvud och en massa kärlek från alla håll och kanter så är han nöjdast i världen. Han orkar inte med sånt där tjej-tjafs som han kallar det.

Sista kvällen vi sov där så var det bara jag, Dexter, matte och Patrik. Vi satt uppe nästan hela natten och tittade på film och myste medan regnet piskade utanför fönstren. När filmen var slut satte ett rejält åskoväder igång också. Tvåbeningarna gick ut (!) och ställde sig i hällregnet och tittade på blixt efter blixt som dansade på havet medan åskan mullrade. Jag och Dexter gick efter men kunde inte förstå varför vi skulle stå där ute och bli blöta så vi stannade på altanen under taket. Väl där blev Dexter förbannad på åskan och mullrade tillbaka ända nerifrån magen. Haha han trodde säkert att det var en jättehund där uppe i himlen som gruffade på honom. Efter ett tag tog de där två sitt förnuft till fånga och kom in i värmen med oss. Vi släckte ner hela huset och la oss på sängen och tittade på föreställningen genom fönstret istället. Det var så rogivande att vi somnade allihopa i en enda stor hög. Skön avslutning på en bra helg!