.: Boxerspecial i Lerum

Så var det dags för den där utställningen jag har pratat om. I lördags åkte jag och Ruf tillsammans med tvåbeningar hela vägen ner till Göteborg för att visa upp oss i ringen samt umgås med ett gäng härliga Enchanters-ekipage. Det kändes som om vi åkte och åkte men liksom aldrig kom fram. Som tur var stannade vi flera gånger på vägen och fick sträcka på benen och busa lite. Varmt som det var så blev vi överlyckliga när vi hittade ett vattenhål på en en äng bredvid en av mackarna vi stannade till vid och dök ner innan tvåbeningarna ens hann blinka. Efter det badet åkte vi med huvudena före in i service-duschen efteråt men det var det värt. Svala och nöjda åkte vi sen vidare mot campingen där vi skulle bo över natten.
När vi hade kommit fram dröjde det inte länge innan även Ingrid dök upp med Ettan och Petter i släptåg och strax därefter kom min kusin Tisla och tvåbeningarna Helena och Martin. Vi hade en jättetrevlig kväll med grillning, trimmning av långkalsongerna(!) och promenad, tänk det här borde vi göra oftare hörni!
Dagen efter var det dags för det vi faktiskt hade åkt dit för, själva utställningen. Rufen tyckte att domaren var ful och gräslig och sköt rygg åt eländet när han kom in i ringen (han bor ju ihop med katten Lukas så han har lärt sig en del tjuvknep). Det kunde hon tyvärr inte ta som en kvinna utan skickade som motattack ut honom med en 2:a. Sikket maktmissbruk! Sen var det lååååång väntetid innan det blev min tur men kusinerna Kingston och Petter ställdes däremellan och kammade hem en varsin 4:de-plats, heja! När det till slut drog ihop sig till min tur var matte lite smånervös för domaren hade tydligen inte direkt snålat med 2:orna under dagen. Och kan man undvika en sån så är ju det bra. Jag och Tisla var i samma grupp liksom 15 tikar till, en stor grupp med andra ord. Vi såg till att inte skjuta med ryggarna (trots att jag också hade god lust) och visade upp oss så fint så och gick vidare med en varsin etta:) Men sen när placeringarna delades ut så blev vi utan men vi är supernöjda ändå!

Rufs vattenskål dög fint som huvudkudde i bilen

En bensträckare som bjöd på ett svalkande bad våra nyschamponerade pälsar till trots

Lite service innan vi fick lov att hoppa in i bilen igen

Vi luktade tydligen inte så gott

Fina Ruffen och Malin

Och fina jag

Stugan vi bodde i

Högvakt

Vi hittade ett badställe på campingen också!

Tur det för det var så varmt

Ruf kom på att vi kunde hoppa upp i den här båten

Kuddkrig med Robert

På utställningsdagen låg vi i min nya bur

Ruf visar upp sig för domaren

Min tur

Man måste stå alldeles stilla när domaren ska titta på en

Och så fick jag springa lite också

Min kusin Tisla stod också fint

Kingston med rosetter

Och Petter!

Sedan var det bara att fortsätta vänta och vänta...och vänta. Jag skulle nämligen vara med i uppfödargruppen tillsammans med Petter, Kingston och Tisla och den ägde rum sist av allt på hela dagen. Jag, Ruf och våra mattar tog paus från utställningen ett tag och gick på en bensträckare då vi var rejält urtrötta på att ligga och steka oss i den glödheta solen. Här uppmanar jag känsliga läsare att sluta läsa (det gäller nog i synnerhet dig Ingrid:P). Matte sa att jag inte fick visa detta för er men jag tänkte som så att nu när vi ändå är på behörigt avstånd från eventuella (läs garanterade) nyp i öronen så skvallrar jag ändå...hihi. Vi gick hur som haver iväg på en trudelutt och mattarna "took one bullet for our happiness" kan man säga och lät oss leka fritt ett tag. Vad de inte hade räknat med var att vi skulle hitta ett krondike med...ja, typ en hel j-vla massa lervatten! Vi flög i med huvudena före och röjde runt i smutsen som om det inte fanns någon morgondag! Mattarna blev först alldeles förskräckta men efter en snabb kalkylering som gick ut på att det inte gick att vrida tillbaka tiden så började de skratta åt eländet. Ömsom sprudlande glädjeskratt, ömsom nervöst psykbrytsskratt (det sistnämnda stod mest matte för som inte hade glömt att jag faktiskt skulle in i ringen en gång till). Och det var inte bara ett dike heller utan det fanns flera så vi skuttade runt från "hamn till hamn". Tvåbeningarna kunde bara hjälplöst höra på hur det plaskades och frustades för fulla muggar runtomkring dem men man kunde inte bara springa i dem...man kunde använda dem som ett spa också!!! Ruf valde att göra en helkroppsinpackning och la sig ner så bara ryggtavlan stack upp ovanför ytan och jag som visste att jag snart skulle in i ringen igen bestämde mig för en skön lerinpackning i ansiktet som uppladdning så jag stack helt sonika ner HELA huvudet under ytan. Men allt gott har ett slut och visste jag det inte innan så blev jag upplyst om det när vi kom tillbaka till utställningsområdet. Där hamnade jag nämligen under vattenslangen och den visste ingen nåd kan jag tala om. Matte gav inte upp förrän nästan all den sköna leran bara var ett minne blott, suck! Men jag var iaf fin lagom tills jag skulle in i ringen igen. Och vår grupp fick HP, så det så;)