Plötsligt händer allt på en gång

Kom precis in från en tvåtimmars promenad. Vi gick en sväng genom stan som jag sa förut men vi rörde oss ganska snabbt ut mot lite mindre trafikerade områden. Vi hamnade på Gärdet som är ett stort fält där många brukar släppa sina hundar lösa. Vi har aldrig varit där förut för matte har hört att det kan vara lite si och så med ordningen bland hundarna där. Alltså att det är många som bara släpper sina hundar lösa fast de inte funkar något bra med andra hundar och så blir det bråk och tråkigheter. Men idag bestämde vi oss för att gå dit och kolla läget och det gick ju hur bra som helst. I början fick jag vara kopplad tills matte hade fått en överblick över stämningen bland de hundar som var där men sen släppte hon mig lös och jäklar vad roligt det var. Det var ett helt gäng med labradorer som alla såg likadana ut och så en drös med andra busar också. Vi lekte och sprang så slemmet yrde men jag såg till att komma tillbaka till matte mellan varven när hon ropade på mig. Då blev hon glad och gav mig godis och så skjutsade hon iväg mig in i leken igen. A win win situation:) När vi gick vidare på vår promenad på egen hand var jag helt blöt i pälsen av allt dreggelnafsande, mysigt!


Bus


Hej på dig


På väg därifrån såg vi två ståltassar

Jag kan berätta att bara för att man väljer att inte knalla runt mitt i city så är man garanterad en lugn och händelselös runda (tur nog). Vi hamande i en minst sagt händelserik situation när vi stod i en vägkorsning och det liksom hände grejer överallt. Det var som om vi var huvudpersonerna i en filminspelning och regissören just hade ropat "action" åt alla statister som skulle agera runt omkring oss. Från det ena hållet kom det ett helt hunddagis promenerande, det andra en ståltass med en elegant ryttare ovanpå, det tredje en liten ståltass med en vagn bakom sig som det satt två tvåbeningar i (extrainfo till min tvåbenta mormor: den ena av tvåbeningarna var Gunilla från Skansenstallet) och ovanför oss flög det förbi en helikopter. Snacka om att vara i hetluften, jag visste inte vilket håll jag skulle titta åt. Matte lyckades få upp mobilen och filma spektaklet. Ingen film i oscarsklassen direkt men hon hade främst fokus på mig såklart:)