Varning för starka bilder!

Jaha...så har man blivit drabbad av den där sabla olyckan än en gång. När matte kom hem i morse så hade hon något extra gott att ge mig till frukost. Det var något jag aldrig hade smakat förut och det hette visst kalkon. Medan hon joxade runt i köket så knaprade och knaprade jag på den där köttbiten. Jag fick kämpa ordentligt för att få loss allt kött för det var väldigt segt men det gillar jag. Då blir det lite mer utmaning att få i sig käket. Det tog mig nästan en timme att få i mig allt och precis när jag var klar så hade även matte joxat färdigt med sina bestyr. Hon vände sig om och tittade på mig men hon såg lite konstig ut i ansiktet när hon fick syn på mig. Hon nästan hoppade till. Sen utbrast hon att jag såg konstig ut och att jag var svullen runt ögonen. Både jag och matte förstod då vad det handlade om för det har hänt en gång förut. Det var i somras som jag blev stucken av en geting och det gav mig en allergisk reaktion. Samma symtom nu alltså bara att det var ett fågelfä som var boven. Matte sprang och hämtade kortison i min medicinlåda och gav mig det i en liten spruta med vatten i, mums mums tyckte jag. Och sen väntade vi på att svullnaden skulle gå ner. Men det gjorde den inte! Det blev bara värre och värre och värre. Till slut såg jag nästan ingenting för ögonen blev så små bakom allt skinn som bara vällde över. Det enda jag såg var i princip min gigantiska mule som blev stenhård och ja...gigantisk. Jag såg ut som en kamel blandat med Shar pei. Inte världens skönaste mix om ni frågar mig. Och inte matte heller tydligen för hon hängde på telefonen och ringde stans alla veterinärer för att få råd om hurvida vi behövde komma in akut eller ej. De lugnade henne dock med att det kan ta en bra stund innan kortisonet verkar och att det var ytterst, ytterst sällsynt att luftvägarna tjocknade i dessa fall. Så vi bänkade oss vid min stora mule med en kall, blöt handduk och red ut stormen tillsammans. Någon andnöd fick jag aldrig, där tror jag matte låg sämre till, men däremot kliade det något förbaskat så det var skönt att få något kallt på sig.

Nu har det värsta gått tillbaka. Jag är visserligen fortfarande svullen men långt ifrån lika illa som för ett tag sen. Nu kan jag till och med dallra lite med läpparna igen. Pjuh! För vad är väl en boxer utan sladdriga läppar??

Här får ni se i bilder varför jag aldrig kommer äta kalkon igen!


Här har jag precis fått kortison och vi tror att svullnanden ska vända


Men det känns ju som att det svullnar ännu mer


Vänta nu, det här går ju åt helt fel håll!


Mer lik en boll än så här blir jag inte


Det här var det tråkigaste jag varit med om!


Matte få det att sluta


Shar pei/kamel

Ps. Jo, jag håller med om att det var rätt taskigt av matte att fota mig i mitt ynkliga tillstånd men hon tog bra hand hon mig mellan varven också;)