tisdag 16 oktober 2007

Veckorapport

Det har varit mattes lediga vecka och de här dagarna har det verkligen varit fart på oss hela tiden vill jag lova. Efter att vi var och hälsade på lilla Alvin för ett tag sen och jag i tvåbeningarnas ögon var lite för "intensiv" så fick de för sig att jag behövde miljötränas mer. De tyckte att jag blev som en kalv på grönbete när vi kom hem till folk och detta skulle nu alltså tränas bort med det enkla receptet att hälsa på hemma hos folk oftare. Inte mig emot men låt mig ändå först bara höja en påminnelsens tass till mina kära tvåbeningar --JAG ÄR EN BOXER-- Att vara glad och lite speedad är liksom min grej!

Hur som helst, veckan har alltså bestått av en himla massa besök hemma hos vänner och familj. Vi har varit hos mattes kompis som har en liten tvåbening hemma. Hon heter Noelia och är 1 ½ år gammal. Hon tjöt så fort jag kom i närheten. Urkul tyckte jag men som vanligt var matte inte av samma åsikt. Jag fick absolut inte springa efter henne utan var tvungen att sitta stilla så hon fick klappa mig. Ok, som ni förstår var jag ju tvungen att visa matte att jag inte är det minsta "intensiv" längre (hehe) så jag skötte mig med bravur. Jag la mig till och med framför Noelias fötter och kröp (!) nära henne så att hon kunde ta leksaken jag hade lånat av henne ur min mun. Snacka om att matte blev glad då. När vi var på väg hem pratade hon i sin telefon oavbrutet och skröt om mig och sa att jag var "den bästa hunden i världen!!!" Hade hon någonsin trott något annat?:)

Redan samma kväll gick vi upp till Alvins lya igen och då var jag ganska trött så jag la mig och sov medan tvåbeningarna tittade på tv. En till guldstjärna i kanten med andra ord.

Vi har varit hos mattes mamma och hälsat på också. Husse kunde tyvärr inte följa med dit för han skulle på en födelsedagsfest som jag inte var bjuden till men matte och jag åkte alltså till landet istället där det också var kalas. Huset var fullt av hundar, kaniner och tvåbeningar och allt var perfekt förutom de där hemska hästarna som stod utanför och frustade, dit gick jag bara inte! Har nog glömt att berätta för er om när jag helt plötsligt befann mig öga mot öga med 6 hingstar på bete i somras. De var också lite "intensiva" kan jag säga vilket för övrigt är årets underdrift. De satte av i full galopp efter mig och jag sprang för glatta livet ut ur hagen. Sen dess försöker jag hålla mig på avstånd från de där huliganerna. Får jag syn på en så ser jag till att resa raggen och fnysa ordentligt så att det fattar att jag INTE vill leka på deras vis. Nu säger matte att det kanske är så de där små tvåbeningarna känner när jag kommer farande men jag kan faktiskt inte förstå sådana resonemang så jag återgår till att berätta om vad jag gjort istället.
När vi skulle sova senare på kvällen bestämde jag mig för att golvet var för hårt, mattes mage såg mycket mjukare ut! Sagt och gjort, jag la mig mitt på hennes mage och där sov jag större delen av natten. Det är tur att hon är så blödig för hon har inte hjärta att putta bort mig. Det var först när jag själv hörde att hon började få svårt att andas som jag tog beslutet att lägga mig mellan henne och väggen istället och snarka HÖGT resten av natten. Jag ville inte att hon skulle falla in i nån djupsömn förstår ni. Ligger man ytterst får man faktiskt räkna med att hålla vakt också;)

När vi vaknade packade vi ihop oss och åkte till stan igen där vi hälsade på mattes bror. Först var vi ute och promenerade jättelänge och det var så spännande. Vi gick gata upp och gata ner och vi mötte folk och andra hundar hela tiden. Jag gjorde matte stolt som en tupp (igen) och skötte mig exemplariskt. Jag gick till och med in vid hennes sida när vi fick möte och stannade självmant vid varje övergångsställe.
Efter den långa prommisen gick vi upp till mattes bror och åt lunch. Sen tog jag en tupplur. Återigen en guldstjärna i passivitet! I rock!

När jag vaknade igen var det dags att åka till husse som var och hälsade på hemma hos sin mamma. Vi tog bilen dit och parkerade utanför porten men matte ville att vi skulle ta en promenad först så att jag kunde uträtta mina behov. Jag hade inte gjort det sen på morgonen och nu var klockan fem på eftermiddagen. Det var inte det att jag inte behövde göra det...det var bara det att det var så mycket nya intryck på alla dessa gator så det gick bara inte. Matte gick och gick med mig i regnet men jag knep ihop. Lika bra att vänta tills vi kommer in i värmen tänkte jag. När vi väl kom upp till husse och hans mamma så var även hans pappa och ena bror där. Hans brorsa har en hund som heter Mickey som också var med. Han vill inte leka så mycket med mig så jag höll mig på avstånd och kikade på honom ur ögonvrån istället.
När jag hade hälsat på alla så kom jag på att jag ju var kissnödig så jag satte mig mitt på köksgolvet mellan alla tvåbeningar och kissade en stooor pöl. Jag tänkte att det var lika bra att kissa så att de såg var de skulle torka upp sen, omtänksamt av mig va? Men inte verkade de glada över det inte. Matte ojade och ursäktade sig och började dra långa haranger om att vi faktiskt hade varit ute länge och bla bla bla. Jag orkade inte lyssna utan satte mig istället nedanför matsalsbordet och bajsade. Lika bra att få det överstökat medan de hade hushållspappret framme. Nu var det ju bara så att det inte gick så smidigt som jag hade tänkt mig. Något jag hade ätit (hårtuss eller dyl) gjorde så att bajset hängde kvar från rumpan och alla fyrbeningar vet ju hur obehagligt det är när det händer. För att bli av med bajset for jag som skjuten ur en kanon iväg genom hela lägenheten samtidigt som jag snurrade runt, runt. Ni skulle ha sett husse och matte. De for efter och försökte få tag på mig och ropade åt mig att stanna men jag kunde bara tänka på att snurra snabbare så att jag blev av med det obehagliga i rumpan. Jag körde en grand finale på en stor fin röd matta där jag drog till med en riktig piruett så att bajset flög åt alla håll och kanter...aaahhh! Vilken befrielse. Vid det här laget var matte lika röd som mattan i ansiktet och husse såg minst sagt besvärad ut. Jag själv tycker att det vara ganska kul faktiskt och skämdes inte ett dugg!

nåja...en rolig vecka har det varit och jag har fått många guldstjärnor i uppförande. Nästa mission är visst att få mig att känna mig så pass avslappnad i främmande miljöer så att jag kan uträtta mina behov. Alltid är det nåt!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Haha! Ja den med bajset går nog in i hall of fame av jobbiga situationer.
Roligt skrivet Leah!

Ozzy sa...

HAHAHHAHAHHAHAHHAHA....
DU måste vara den roligaste kusinen någonsin! Jag bara måste få träffa dig!!

Matte vill oxå träffa dig - du är så rolig säger hon och så skrattar hon så tårarna rinner...

Anonym sa...

*fnissar* Leah, din matte och husse måste nog förlika sig med att dom köpt galen boxer...

Anonym sa...

Ojdå...Så det kan bli, men det var kul att läsa om i alla fall. Även om det kanske är mindre kul just när det händer.

Vad kul att ni kollade in på vår sida! Ni ska få komma upp på länksidan så fort min lillasyster får tid att lägga upp den (jag kan inte sådana saker).

"Kusin Vitamin" känns som ett mycket träffande namn på Sally i all fall.
Ja, hon är verkligen lik sin mamma!

Rapport om hur det går på utställningen kommer på bloggen så snart vi kommer hem på lördag!

Ha det bra!

AnnaP sa...

Vilken underbar bajsrapport! Kan-inte-sluta-skratta :)