Så var det dags för en ny kurs

Igår började vi vår kurs i tävlingslydnad på brukshundsklubben. Jag och matte har mest harvat runt för oss själva och gjort lite som vi trott att man ska göra med grundinställningen att ha kul tillsammans. Vi har vävt in lite moment i vardagen på ett sätt som vi hoppats kunna dra nytta av när vi faktiskt satte igång på allvar och det visade sig att vi inte var helt fel ute trots att vi är färskingar bägge två:)

Vi började med platsliggning i grupp och det gick hur bra som helst trots blött gräs och orutin. Jag låg där som om jag aldrig gjort annat och reste mig inte upp eller gjorde ens en antydan till rastlöshet på 3 minuter. Sen jobbade vi oss igenom alla moment tills lektionen på drygt 2 timmar var slut. Det som var nytt för oss var ställande under gång men den galoppen fattade jag snabbt när matte kastade godisar över huvudet på mig när jag kom springande mot henne.

När vi har varit på klubben tidigare och tränat under våren har vi mest varit där tidiga morgnar direkt efter jobbet och då har vi haft planen för oss själva. Men matte kom på att jag behöver träna med störningar så nu har vi varit ganska flitiga med kvällsträningarna och alltså tränat tillsammans med flera andra ekipage. Första gången var jag ganska blockerad och ville inte alls fokusera på matte. Den gången tog vi det lugnt och hon krävde inte så mycket av mig heller. Ville bara att jag skulle landa i miljön utan tjafs så det blev bara några enkla övningar den gången. Redan andra gången var jag mycket coolare och kunde vara med matte istället för att bry mig särskilt mycket om de andra hundarna. Och i den takten har det rullat på. Idag på kursen var jag jätteduktig och jobbade på super! Det var bara några gånger jag tappade fokus, bland annat när två skator snodde min påse med korv som låg en bit bort (då menar jag riktiga fåglar och inte två kursmedlemmar:D) Det kunde de ge f*n i tyckte jag och påkallade mattes uppmärksamhet. Hon redde ut situationen ganska bra tycker jag då hon enligt önskemål jagade bort dem på ett mycket effektivt sätt och knyckte tillbaka korven. Hon är allt min förlängda arm, matte:)

Nu blir det till att träna ännu mer så att vi kan visa att vi har förbättrat oss till nästa tillfälle. Och så att vi faktiskt kan få till en debut i tävlingssammanhang någon gång framöver. Hualigen säger matte och får svindel av krampande tävlingsnerver. Äsch...hon har ju mig som partner. Solid as a rock!