I förrgår gjorde jag illa benet på nåt vasst så att det blev en reva i huden. Det blödde ganska mycket så vårt vita golv blev alldeles blodigt när vi kom in. Husse började oja sig och sa "nämen åh har du börjat löpa lilla guuuumman" Matte kikade misstänkt på blodspåren som inte alls var små runda droppar utan snarare utsmetade stora fläckar och sa att det måste vara något annat. Och visst var det så, ett ordentligt jack i benet rättare sagt. Köket förvandlades plötsligt till sjukstuga och mitt sår blev tvättat och lindat av tvåbeningarna. Dexter blev lite orolig över uppståndelsen och kom och vakade över mig. Till och med en puss fick jag:) När det var klart ville jag genast ta bort tejpningen runt benet såklart för den kliade och skavde men då åkte tratten på. Och det är mindre kul vill jag lova. Jag protesterade inte eller så men jag blev så ynklig och tyckte så fruktansvärt synd om mig själv så jag såg till att vara i någon av tvåbeningarnas knä så fort de satt ner. Och på natten låg jag på husse hela natten så att han knappt kunde andas. Det kanske är bäst att lyssna på tvåbeningarna och låta "plåstret" sitta kvar så jag slipper tratten.
Snygg-brorsan
Lite snacks på kvällskvisten
Glufs
Ruf vill också ha
Kelgrisarna
Roliga brunnen
Åh vad livet är härligt
Ruf försöker ge mig onda ögat
Men jag ger bara ett tillbaka
Dexter är nöjd med sitt fynd
"är det ingen som vill utmana mig"
Joooo kom igen!
Härligt!
1 kommentar:
Stackars dig Leah! Det var ju inte bra att du skadat dig, hoppas att det snart blir bättre så du slipper tratten. Är det synd om en så behöver man verkligen lite extra kroppskontakt, husse kan väl andas någon annan gång, när du inte har skadat dig;-)
Ha det bra och krya på dig!
/Kusin Sally
Skicka en kommentar