Idag hade vi sett fram emot sök tillsammans med Povel, Nellie och Mistra. Vi åkte till en ny skog bara en bit ifrån Södra BK och gjorde en station i kanten av en äng där hundarna fick vänta medan vi vallade rutan. Rutan vi vallade upp var nog den mest utmanande hittills. Väldigt kuperad terräng med berg, nedfallna träd och en massa snårskog. Med andra ord skulle hundarna få jobba ordentligt idag, kul och spännande! När vi kom tillbaka till stationen såg vi att myggen hade gett sig på hundarna så vi valde att flytta på dem till en solig glänta istället. Solen var inget problem då klockan var närmare 7 på kvällen.
Nellie var först ut och var efter 3 timmars aktivering tidigare under dagen på en alldeles lagom nivå i intensitet. Hon gjorde 6 st kanonfina skick med helt dolda figgar och fick jobba på ordentligt med terrängen ute i rutan. Upp och ner för kullar och berg och skutt genom högt gräs men hittade figgen varje gång utan vidare problem. Hon och Kajsa går verkligen stabilt framåt i träningen.
Ut i djungeln
När det så var dags för hund nummer två gjorde vi en mindre rolig upptäckt. Myggen hade följt efter ut i solen och hade inte varit blygsamma med att förse sig. De hade bjudit hela tjocka släkten på kalaset våra boxrar bjöd på och värst åtgången var Mistra som hade fått flera bett i ansiktet medan grabbarna hade knottror över hela kropparna. Vi valde att snabbt bryta träningen och åka tillbaka till klubben som låg runt hörnet! Vi höll Mistra under luppen under ca en timme och visst la sig svullnaden efter hand men puh, det var lite svettigt där ett tag.
Povel vid stationen
Stackars Mistra svullnade upp rejält
Det var pest tyckte hon
Knottrig över hela kroppen
Kli kli
När läget lugnat ner sig med Mistra och Dexter inte visade några tecken på berördhet av betten tog jag och Kajsa ut våra hundar för lite microträning på plan. Jag och Dexter har inte varit på klubben på ca en månad, ve och fasa, så allt var väldigt spännande tyckte han. Först blev det lite linförighet.
När man sitter och ser såhär goofy ut...
Då får man matte att skratta
Lite allvar
och så lek!
Sen bestämde vi oss för att träna budföringar. Allra första gången för Nellie och kanske tredje för Dexter. Trots att det var så länge sen vi var där och att det var andra hundar på plan gick det faktiskt väldigt bra. Dexter första budföring var verkligen bra med galet mycket fart i. Han är otroligt snabb! Han kom lika snabbt tillbaka till mig men inför den andra budföringen såg jag att han började glutta på hunden närmast på plan som tränade med sin matte. Jag tänkte att jag provar ändå för jag vet att retningen Kajsa utgör är otroligt stark och visst sprang han med en fart utan dess like ut till henne. Duktig kille. Däremot när han skulle tillbaka till mig så startade han väldigt bra med hög fart men efter ca 10-15 meter flög fan i honom. Dig kan jag träffa hemma sa han, pekade finger och gjorde en högersväng ut mot den andra hunden. Då var det bara för mig att testa röstresurserna och ge mig tillkänna för resten av klubbens medlemmar och tack och lov stannade han då upp och kom till mig när jag kallade in honom. Pjuh! Living on the edge:) Men vågar man inget går man heller inte framåt i träningen.
Lite taktiksnack mellan mig och Kajsa. Dexter lipar åt kameran
Beredda
marsch!
Huj vilken fart
Och så in och få lite snarr
Tillbaka!
Och DÄR bestämmer han sig för att ändra rutten en aning. Skithund:P
Men kom tillbaka och fick massor av beröm
Sen var det Nellies tur. Som sagt första gången och vilken debut sen! Kajsa var lite orolig för att släppa Nellie lös på klubben med så många hundar runtomkring då det är en riktig liten busloppa vi talar om som ger uttrycket "boxerryck" ett ansikte. Men hon hade inte behövt vara orolig för Nellie skötte sig prima och genomförde hela två budföringar utan ärevarv! Jippi, äntligen får man göra något med fart i på klubben tycktes hon tänka och sprang så fint fram och tillbaka mellan mig och Kajsa.
Förberedelse
Femmans växel i
Laddad för att få springa en gång till
Varför spara på krutet?
Och så fin kamp med trasan som avslut
Något som fick mig att skratta idag var kajsas övertro till Dexters styrka. Nog för att han är stark men...
"Han drar väl inte iväg med den där nu" frågade hon när jag satte fast hans koppel i den här stora stålställningen. Haha!:)
1 kommentar:
Hahaha...vad jag skattade åt ditt inlägg. Jag tycker fast det blev lite ålatt fall så blev det ganska lyckat. Vad roligt jag hade åt bilderna på Dexter, både när han "rymmer" och när han verkar tycka att taktik snack är det tråkigaste som finns.
Sen det här med stålställningen...den var faktiskt på hjul och nog för att jag inte vet så mycket om fysik så har jag faktiskt sett på världens starkase man...
Skicka en kommentar