När vi kom till Kungsträdgården så fanns där ett stort vitt område där folk liksom gled fram på fötterna. Matte berättade att människorna åkte skridskor och det såg så kul ut. Jag stod spänd som en fiolsträng av förundran och när det var någon som ramlade ville jag vara först på plats för att kolla att det gick ok. Nu fick jag inte springa fram eftersom det förmodligen skulle orsaka ännu fler vurpor trodde matte.
Precis bredvid skridskobanan fanns det en julmarknad där vi kikade lite. jag fick smaka bröd av en jättesnäll farbror som tyckte att jag var så fin så. Det var ett härligt hembakat bröd som var mycket godare än den gamla limpan jag får smaka ibland hemma.
Efter julmarknaden styrde vi kosan hemåt igen och jag var så glad och stolt över vårt lilla äventyr. Jag liksom svävade fram och blev inte ens särskilt berörd när vi mötte en hel karavan med hästdroskor bara sådär. Det kändes nästan som om jag hade vuxit några centimeter!
När vi kom hem igen var jag så trött i skallen så jag knoppade in ganska omgående på soffan. Jag orkade inte ens leka med min godispyramid. Jag vet inte vem som var nöjdast över vår prommis faktiskt, jag eller matte.
Vi hade inte kameran med oss (typiskt) men tog några bilder med mobilen iaf så att ni kan se hur vi hade det.
Mitt i stan hittade vi den här isfläcken
Kan inte jag få vara med!
Mysig julmarknad
Man kan skymta droskorna om man tittar noga
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar